Kunskapsbank · Ansökan och beslut

Ansöka om personlig assistans: så gör du steg för steg

Publicerad · Uppdaterad · Inkludera Assistans

En person i rullstol samtalar med en rådgivare vid ett bord

Vill du ansöka om personlig assistans för dig själv, ditt barn eller en närstående? Det kan vara svårt att veta var man ska börja, vilken myndighet man ska kontakta och vilka uppgifter som behöver finnas med i ansökan.

Personlig assistans är en insats som kan ge personer med omfattande och varaktiga funktionsnedsättningar stöd med grundläggande behov och, under vissa förutsättningar, andra personliga behov.

I den här guiden går vi igenom hur du ansöker om personlig assistans, vad som menas med grundläggande behov, vilka underlag som kan behövas, hur en utredning går till och vad du kan göra om du får avslag.

Vem kan ansöka om personlig assistans?

Personlig assistans är en av insatserna enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS).

För att kunna beviljas personlig assistans enligt LSS behöver du tillhöra någon av lagens personkretsar och uppfylla de särskilda förutsättningar som gäller för insatsen.

Det innebär bland annat att myndigheten bedömer om du har behov av sådan hjälp som omfattas av reglerna om personlig assistans.

Det är inte enbart diagnosen som avgör. Hur funktionsnedsättningen påverkar dina hjälpbehov är också centralt.

Vad är grundläggande behov?

Grundläggande behov är ett juridiskt begrepp som har särskild betydelse vid bedömningen av personlig assistans.

LSS omfattar hjälp med bland annat:

  • Andning.
  • Personlig hygien.
  • Måltider.
  • Av- och påklädning.
  • Kommunikation med andra.
  • Stöd som behövs på grund av en psykisk funktionsnedsättning för att förebygga att personen fysiskt skadar sig själv, någon annan eller egendom.
  • Stöd som behövs löpande under större delen av dygnet på grund av ett medicinskt tillstånd som innebär fara för liv eller annars en överhängande och allvarlig risk för den fysiska hälsan.

Vilka hjälpmoment som räknas och hur de bedöms beror på de rättsliga förutsättningarna i det enskilda fallet.

Det är därför viktigt att beskriva den faktiska hjälpen du behöver, inte bara ange vilket grundläggande behov den hör till.

Kan man få hjälp med andra behov?

Ja. Om förutsättningarna för personlig assistans är uppfyllda kan hjälp även beviljas för andra personliga behov som inte tillgodoses på annat sätt.

Det kan till exempel handla om hjälp som behövs för att vardagen ska fungera, men bedömningen beror på individuella omständigheter och gällande regler.

Ska du ansöka hos kommunen eller Försäkringskassan?

En viktig del av ansökningsprocessen är att förstå skillnaden mellan personlig assistans enligt LSS och statlig assistansersättning.

Personlig assistans genom kommunen

Kommunen ansvarar för att pröva ansökningar om personlig assistans enligt LSS inom sitt ansvarsområde.

Du kan kontakta kommunens LSS-handläggare för information om hur ansökan lämnas in och vilka underlag som behövs.

Assistansersättning från Försäkringskassan

Försäkringskassan prövar rätten till statlig assistansersättning.

En central förutsättning är som huvudregel behov av personlig assistans för grundläggande behov i genomsnitt mer än 20 timmar per vecka, enligt de regler som gäller för assistansersättning.

Den gränsen är inte detsamma som en generell miniminivå för att kunna få personlig assistans genom kommunen.

Du behöver inte själv göra en slutlig juridisk bedömning innan du kontaktar myndigheterna. Om du är osäker kan du börja med att beskriva din situation och be om vägledning kring rätt ansökningsväg.

Så ansöker du om personlig assistans: sex steg

En väl förberedd ansökan kan göra det lättare för handläggaren att förstå dina behov och vilka omständigheter som är viktiga i bedömningen.

  1. Steg 1: Beskriv vilket stöd du behöver

    Börja med att kartlägga vilka aktiviteter och situationer du behöver hjälp med.

    Fundera exempelvis på:

    • Vilken hjälp behöver du med personlig hygien?
    • Behöver du stöd vid måltider?
    • Behöver du hjälp att klä på eller av dig?
    • Behöver du hjälp för att kommunicera med andra?
    • Finns det behov av stöd kopplat till andning, medicinska tillstånd eller andra situationer som omfattas av bestämmelserna om grundläggande behov?
    • Hur varierar hjälpbehovet under dagen, veckan eller natten?

    Beskriv vad du faktiskt behöver hjälp med och om stödet behöver ges av någon som befinner sig nära dig eller är aktivt delaktig.

  2. Steg 2: Dokumentera hjälpbehovet

    Det kan vara värdefullt att föra anteckningar under en period för att få en tydligare bild av vardagen.

    En enkel dagbok kan innehålla:

    • Vilket hjälpmoment som behövdes.
    • Hur hjälpen utfördes.
    • Ungefär hur lång tid hjälpen tog.
    • Hur ofta behovet uppstod.
    • Om hjälpbehovet varierade.
    • Vad du kunde göra själv och vad du behövde stöd med.

    Du behöver inte följa ett särskilt dagboksformat om myndigheten inte begär det.

    Syftet är att beskriva dina verkliga behov så korrekt som möjligt. Undvik både att överdriva och att underskatta.

  3. Steg 3: Samla relevanta intyg och underlag

    Medicinska underlag kan vara viktiga för att visa funktionsnedsättningens art, varaktighet och konsekvenser.

    Beroende på situationen kan det handla om:

    • Läkarintyg.
    • Medicinska utredningar.
    • Bedömningar från arbetsterapeut eller fysioterapeut.
    • Andra relevanta professionella bedömningar.
    • Tidigare beslut eller utredningar.

    Vilka underlag som behövs varierar mellan olika ärenden.

    Fråga handläggaren om något är oklart. Du kan också fråga vårdgivaren vilken information som kan beskrivas och styrkas i underlaget.

  4. Steg 4: Lämna in ansökan

    När du har samlat relevant information kan du skicka in ansökan till ansvarig myndighet.

    Kontrollera vilka blanketter, digitala tjänster eller andra ansökningssätt som gäller.

    Beskriv dina hjälpbehov tydligt och ange relevanta kontaktuppgifter.

    Om du företräder någon annan kan det krävas fullmakt eller annan behörighet.

    Det är också bra att spara en kopia av det som skickas in och notera när ansökan lämnades.

  5. Steg 5: Medverka i utredningen

    Efter att ansökan kommit in utreder myndigheten om förutsättningarna för insatsen är uppfyllda.

    Utredningen kan omfatta samtal, frågor om vardagen, ytterligare underlag eller möten med dig och eventuella företrädare.

    I vissa fall behöver du komplettera ansökan.

    Be om förtydligande om du inte förstår vilka uppgifter myndigheten efterfrågar eller hur de ska lämnas in.

  6. Steg 6: Ta del av beslutet

    När utredningen är klar får du ett beslut.

    Beslutet kan innebära att ansökan beviljas helt, delvis eller avslås.

    Läs igenom beslutet och kontrollera vilka behov som har bedömts, hur omfattningen har bestämts och vilken information som finns om möjligheterna att begära ändring eller överklaga.

    Om ansökan beviljas behöver det också planeras hur assistansen ska organiseras och vem som ska utföra den.

Så beskriver du dina hjälpbehov tydligt

En vanlig svårighet i ansökningsprocessen är att vardagliga hjälpbehov kan vara svåra att förklara för någon som inte känner till din situation.

Det kan därför vara bra att beskriva konkreta situationer i stället för enbart allmänna formuleringar.

Beskriv vad hjälpen faktiskt innebär

En formulering som ”jag behöver hjälp med duschen” ger inte alltid tillräcklig information om vad som behöver utföras.

Beskriv i stället vilka moment du behöver hjälp med, varför hjälpen behövs och hur ofta situationen uppstår.

Om det är relevant kan du även beskriva hur lång tid hjälpen brukar ta.

Skilj mellan diagnos och hjälpbehov

En diagnos kan förklara bakgrunden till en funktionsnedsättning, men beskriver inte alltid hur den påverkar vardagen.

Det är därför värdefullt att förklara vad du kan göra själv, vilka moment du behöver hjälp med och hur stödet behöver utföras.

Beskriv variationer över tid

Vissa hjälpbehov är återkommande och förutsägbara. Andra kan variera mellan dagar eller olika situationer.

Beskriv variationerna så korrekt som möjligt.

En rättvisande helhetsbild är viktigare än att bara beskriva de mest krävande eller de lättaste dagarna.

Ta med hjälp som inte alltid syns

Vissa behov kan vara svåra för en utomstående att uppfatta.

Det kan exempelvis handla om hjälp vid kommunikation eller stöd i situationer där hjälpbehovet inte märks förrän ett visst moment ska utföras.

Beskriv konkret hur och när hjälpen behövs, och varför den inte kan utföras självständigt.

Vilken betydelse har läkarintyget vid ansökan?

Ett läkarintyg kan vara en viktig del av underlaget, men det ersätter inte myndighetens individuella bedömning.

Ett relevant intyg kan bland annat beskriva:

  • Diagnoser och medicinska förhållanden som har betydelse för ärendet.
  • Funktionsnedsättningens konsekvenser.
  • Bedömd varaktighet och prognos där det är möjligt.
  • Hur funktionsnedsättningen påverkar olika aktiviteter.
  • Vilka medicinska förhållanden som kan ha betydelse för hjälpbehovet.

Det är viktigt att uppgifterna är korrekta och ligger inom intygsskrivarens kompetens och kännedom.

Förbered dig inför kontakten med vården

Ta gärna med anteckningar om vardagen och exempel på situationer där du behöver hjälp.

Fråga om intyget kan beskriva sådant som är relevant för myndighetens bedömning.

Om intyget innehåller faktiska fel eller saknar viktig information kan du fråga vårdgivaren om rättelse eller komplettering.

Du ska däremot inte försöka styra intyget mot en viss slutsats som saknar medicinskt stöd.

Vanliga svårigheter vid ansökan om personlig assistans

Det är inte möjligt att peka ut fem generellt vanligaste avslagsorsaker utan ett tillförlitligt statistiskt underlag. Däremot finns det flera omständigheter som kan göra ett ärende svårare att bedöma.

Otydlig beskrivning av hjälpbehovet

Om det inte framgår vad du behöver hjälp med kan myndigheten behöva ytterligare uppgifter.

Försök därför beskriva hjälpbehoven konkret och med relevanta exempel.

Underlagen beskriver inte hela situationen

Medicinska intyg och beskrivningar av vardagen kan belysa olika delar av samma situation.

Om något viktigt saknas kan du fråga handläggaren vilket kompletterande underlag som kan vara relevant.

Tidsåtgången är svår att bedöma

Hur ofta och hur länge hjälp behövs kan ha betydelse i ärendet.

Använd realistiska uppskattningar och beskriv gärna variationer när sådana förekommer.

Olika underlag ger olika bilder

Om uppgifter verkar motsägelsefulla kan det behöva förklaras.

Det betyder inte nödvändigtvis att någon uppgift är fel. Hjälpbehov kan förändras eller se olika ut i olika situationer.

Viktiga personliga behov kommer inte fram

En ansökan behöver ge myndigheten möjlighet att bedöma relevanta behov utifrån gällande regler.

Beskriv därför också den hjälp som har betydelse för din vardag, även om du själv är osäker på hur den juridiskt ska klassificeras.

Hur lång tid tar det att få beslut om personlig assistans?

Handläggningstiden varierar beroende på myndighet, ärendets omfattning och behovet av kompletteringar.

Det går därför inte att ange en tidsperiod som gäller för alla ansökningar.

Du kan kontakta myndigheten för att få information om handläggningen och fråga om det behövs ytterligare uppgifter från dig.

Om handläggningen drar ut på tiden finns det särskilda förvaltningsrättsliga regler som kan bli aktuella. Vilka möjligheter du har beror på omständigheterna i ärendet.

Vad händer om ansökan om personlig assistans avslås?

Ett avslag innebär att myndigheten har bedömt att förutsättningarna inte är uppfyllda enligt det beslut som fattats.

Det betyder inte nödvändigtvis att beslutet är omöjligt att få ändrat.

Läs motiveringen noggrant

Börja med att undersöka vilka behov myndigheten har bedömt och varför ansökan inte har beviljats.

Kontrollera också om beslutet innehåller anvisningar om omprövning eller överklagande.

Kontrollera vilken tidsfrist som gäller

För kommunala beslut och Försäkringskassans beslut kan olika förfaranden bli aktuella.

Det är därför viktigt att följa informationen som medföljer just ditt beslut och inte utgå från att samma överklagandeprocess alltid gäller.

Komplettera med relevanta uppgifter

Om du anser att bedömningen bygger på ofullständig eller felaktig information kan du behöva förklara vad som är fel och hänvisa till relevanta underlag.

Vid behov kan du söka stöd från någon som har kunskap om LSS och förvaltningsrätt.

Kan barn ansöka om personlig assistans?

Ja. Barn kan under vissa förutsättningar beviljas personlig assistans.

Vid bedömningen finns särskilda regler om hur hjälpbehov ska bedömas i förhållande till det ansvar som vårdnadshavare normalt har för barn i motsvarande ålder.

Det finns också undantag och särskilda bestämmelser för vissa hjälpbehov.

För en mer detaljerad genomgång kan du läsa vår guide om personlig assistans för barn.

Checklista inför ansökan om personlig assistans

Använd gärna checklistan som stöd när du förbereder din ansökan.

Vanliga frågor om att ansöka om personlig assistans

Vad krävs för att få personlig assistans?

För personlig assistans enligt LSS behöver du uppfylla lagens förutsättningar, bland annat tillhöra en personkrets och ha sådana hjälpbehov som omfattas av reglerna för insatsen. Prövningen görs individuellt.

Måste jag ha ett läkarintyg?

Medicinska underlag har ofta stor betydelse vid bedömningen, men exakt vilka intyg och uppgifter som behövs beror på ärendet och myndighetens utredning. Fråga handläggaren om vilka underlag som efterfrågas.

Kan jag ansöka om personlig assistans om jag redan har hemtjänst?

Ja, du kan ansöka även om du redan har hemtjänst. Om personlig assistans beviljas behöver det därefter bedömas hur insatserna ska samordnas och vilka behov respektive insats ska tillgodose.

Måste jag ansöka hos både kommunen och Försäkringskassan?

Inte nödvändigtvis. Vilken myndighet som ska pröva ansökan beror på vilken insats eller ersättning som är aktuell. Om du är osäker kan du kontakta kommunen eller Försäkringskassan för vägledning.

Vilken åldersgräns gäller för att ansöka om personlig assistans?

Det finns särskilda åldersregler för personlig assistans. Bland annat är möjligheterna att få insatsen beviljad för första gången begränsade efter den lagstadgade åldersgränsen. Kontrollera de aktuella reglerna för din situation.

Vad gör jag om jag får avslag?

Läs beslutet och informationen om hur du kan begära ändring eller överklaga. Kontrollera tidsfristerna och överväg att söka juridisk rådgivning om du behöver hjälp att förstå bedömningen.

Sammanfattning: förbered en tydlig och korrekt ansökan

Att ansöka om personlig assistans handlar om att beskriva vilka behov du har och ge ansvarig myndighet underlag för att bedöma om du uppfyller lagens förutsättningar.

Det viktigaste är inte att använda vissa formuleringar eller försöka påverka bedömningen, utan att ge en tydlig och korrekt bild av hur din funktionsnedsättning påverkar vardagen och vilket stöd du behöver.

Genom att dokumentera dina behov, samla relevanta underlag och ställa frågor när något är oklart kan du skapa bättre förutsättningar för en välgrundad prövning.

Den här guiden är framtagen av Inkludera Assistans i informationssyfte och ersätter inte individuell juridisk rådgivning eller besked från ansvarig myndighet. Vill du veta vilket stöd Inkludera kan erbjuda vid en ansökan kan du läsa mer om att ansöka med stöd från Inkludera.

Tillbaka till kunskapsbanken

Nära, på riktigt

Du behöver inte ha bestämt dig.

Ring oss eller skriv några rader. En riktig person svarar och hjälper dig vidare.

Ring ossBli kontaktad