Försäkringskassans assistansutredning: inför samtal och hembesök

Vad är en assistansutredning hos Försäkringskassan?

När du ansöker om statlig assistansersättning behöver Försäkringskassan utreda om du uppfyller villkoren för ersättningen.

Utredningen handlar bland annat om hur din funktionsnedsättning påverkar dina hjälpbehov, vilka grundläggande behov som kan vara aktuella och vilken hjälp du behöver i vardagen.

Försäkringskassan kan använda olika typer av underlag i sin bedömning, exempelvis medicinska handlingar, andra relevanta bedömningar och uppgifter som du själv lämnar.

Vad är syftet med utredningen?

Syftet är att få ett tillräckligt och korrekt underlag för ett beslut.

Försäkringskassan behöver bland annat kunna bedöma:

• Vilka hjälpbehov du har.
• Hur hjälpen behöver utföras.
• Hur ofta hjälpbehoven uppstår.
• Vilken omfattning hjälpen har.
• Vilka behov som omfattas av tillämpliga bestämmelser.
• Om övriga villkor för assistansersättning är uppfyllda.

Utredningen ska utgå från din individuella situation.

Är ett hembesök alltid obligatoriskt?

Nej, det ska inte förutsättas att varje ansökan om assistansersättning kräver ett hembesök.

Försäkringskassan kan behöva utreda ett ärende genom exempelvis samtal, skriftliga uppgifter, kompletterande underlag eller hembesök.

Vilken utredningsform som används beror på omständigheterna och myndighetens bedömning av vilket underlag som behövs.

Om du får information om ett planerat hembesök kan du fråga varför det behövs och vad som ska behandlas under besöket.

Hur går ett utredningssamtal om assistansersättning till?

Ett utredningssamtal är ett tillfälle för Försäkringskassan att få mer information om dina behov och för dig att beskriva hur vardagen faktiskt fungerar.

Samtalet kan innehålla frågor om sådant som är mycket personligt, exempelvis hygien, måltider, kommunikation och andra situationer där du behöver hjälp.

Vilka frågor kan handläggaren ställa?

Du kan exempelvis få frågor om:

• Vilka aktiviteter du klarar själv.
• Vilka moment du behöver hjälp med.
• Varför hjälpen behövs.
• Hur ofta olika behov uppstår.
• Hur lång tid hjälpen vanligtvis tar.
• Om behoven varierar mellan olika dagar.
• Om du har andra stödinsatser.
• Vilka hjälpmedel du använder.

Exakt vilka frågor som ställs beror på vilka förhållanden som behöver utredas.

Behöver jag kunna juridiska begrepp?

Nej. Du behöver inte kunna lagstiftningens alla begrepp för att beskriva din situation.

Det viktigaste är att förklara vilken hjälp du faktiskt behöver.

Om handläggaren använder ett uttryck som du inte förstår kan du be om en förklaring.

Måste jag svara direkt på alla frågor?

Om du behöver tid för att tänka, kontrollera en uppgift eller förklara något närmare kan du säga det.

Det är bättre att vara tydlig med att du är osäker än att lämna en uppskattning som du inte kan stå för.

Om du behöver återkomma med en uppgift kan du fråga hur kompletteringar ska lämnas in.

Så förbereder du dig inför Försäkringskassans utredning

En genomtänkt förberedelse kan göra det lättare att beskriva vardagen utan att viktiga uppgifter glöms bort.

Du behöver inte förbereda något särskilt sätt att svara. Målet är att ge en rättvisande bild av de hjälpbehov som faktiskt finns.

1. 1. Läs informationen från Försäkringskassan

   Kontrollera datum, tid och mötesform.

   Ta reda på om samtalet ska ske digitalt, via telefon, på ett kontor eller genom ett hembesök.

   Fråga om det finns handlingar du behöver förbereda.

   Om mötesformen inte fungerar för dig kan du kontakta handläggaren och förklara varför.

2. 2. Gå igenom dina hjälpbehov

   Fundera över vilka situationer i vardagen där du behöver stöd.

   Det kan vara användbart att gå igenom en vanlig dag från morgon till kväll.

   Beskriv exempelvis vilka aktiviteter som kräver hjälp, vad assistenten eller någon annan faktiskt gör och varför hjälpen behövs.

   Kom ihåg att också beskriva behov som uppstår mer sällan men är relevanta för bedömningen.

3. 3. Förbered konkreta exempel

   Allmänna formuleringar kan ibland vara svåra att tolka.

   I stället för att enbart säga ”jag behöver hjälp med personlig hygien” kan du förklara vilka moment du behöver hjälp med.

   Beskriv vad du klarar själv och vad någon annan behöver göra.

   Exemplen ska utgå från din verkliga vardag, inte från formuleringar som du tror skulle påverka beslutet.

4. 4. Samla relevanta handlingar

   Det kan vara bra att ha tillgång till exempelvis:

   • Läkarintyg och medicinska utlåtanden.
   • Bedömningar av aktiviteter i dagliga livet, ibland kallade ADL-bedömningar.
   • Relevanta utlåtanden från arbetsterapeut, fysioterapeut eller annan profession.
   • Tidigare beslut om stöd.
   • Egna anteckningar om hjälpbehov.

   Vilka handlingar som faktiskt behövs beror på ärendet.

   Det är inte nödvändigt att samla in omfattande ny dokumentation om den inte är relevant. Fråga handläggaren om något är oklart.

5. 5. Fundera över om du vill ha stöd under samtalet

   Det kan kännas tryggare att ha med en närstående, ett biträde eller ett ombud.

   Ta reda på vilka regler som gäller för deltagande och om fullmakt eller annan behörighet behövs.

   Den person som följer med bör hjälpa dig att få fram korrekta uppgifter och respektera att utredningen handlar om din situation.

Hur beskriver du dina hjälpbehov tydligt?

En central del av assistansutredningen är att beskriva hjälpbehovets innehåll och omfattning.

Det kan vara svårt när du är van vid att andra människor hjälper dig eller när hjälpen har blivit en självklar del av vardagen.

Beskriv vad hjälpen består av

Försök förklara vad en annan person faktiskt behöver göra.

Det kan exempelvis handla om hjälp att genomföra vissa moment eller stöd som behövs i en särskild situation.

Skilj mellan att du kan utföra något självständigt och att du kan utföra det med hjälp.

Beskriv hur ofta hjälpen behövs

Förklara om behovet uppstår dagligen, flera gånger under dagen eller i andra återkommande situationer.

Om behovet varierar är det viktigt att även beskriva variationen.

Ange tidsåtgång så korrekt du kan

Tidsåtgång kan ha betydelse i utredningen.

Om du känner till hur lång tid ett moment vanligtvis tar kan du beskriva det.

Om tiden varierar eller är svår att uppskatta kan du förklara varför.

Det är inte nödvändigt att ange en exakt minutuppgift när du inte har tillförlitligt underlag för den.

Beskriv både bra och svåra dagar

För vissa personer varierar hjälpbehovet beroende på hälsotillstånd, dagsform eller andra omständigheter.

Beskriv hur en representativ vardag ser ut.

Undvik att enbart utgå från den dag då du hade minst behov eller från en särskilt svår dag, om det inte ger en rättvisande bild av din situation.

Var tydlig med vad du är osäker på

Om du inte minns en exakt tid eller inte kan svara på en fråga, säg det.

Be hellre om möjlighet att återkomma än att försöka ge ett svar som låter mer säkert än det är.

Vilka grundläggande behov bedömer Försäkringskassan?

Vid utredning av statlig assistansersättning har de grundläggande behoven en särskild juridisk betydelse.

Enligt 9 a § LSS omfattar de sju områden:

1. Andning.
2. Personlig hygien.
3. Måltider.
4. Av- och påklädning.
5. Kommunikation med andra.
6. Stöd som behövs på grund av en psykisk funktionsnedsättning för att förebygga fysisk skada på personen själv, andra eller egendom.
7. Stöd som behövs löpande under större delen av dygnet på grund av ett medicinskt tillstånd som innebär fara för livet eller annars en överhängande och allvarlig risk för den fysiska hälsan.

Alla praktiska hjälpbehov inom dessa områden räknas inte automatiskt på samma sätt. De rättsliga förutsättningarna skiljer sig mellan olika behov.

Varför är grundläggande behov viktiga?

För statlig assistansersättning gäller som huvudregel ett behov av personlig assistans för grundläggande behov i genomsnitt mer än 20 timmar per vecka, tillsammans med andra lagstadgade villkor.

Kommunal personlig assistans enligt LSS har inte samma generella 20-timmarsgräns.

Vad händer med andra personliga behov?

Om förutsättningarna för personlig assistans är uppfyllda kan även andra personliga behov bli aktuella enligt gällande bestämmelser.

Det är därför viktigt att beskriva dina faktiska hjälpbehov även om du inte själv vet hur varje behov ska klassificeras juridiskt.

Vad händer vid Försäkringskassans hembesök?

Om Försäkringskassan planerar ett hembesök kan du fråga hur besöket är tänkt att genomföras.

Ett hembesök kan ge handläggaren möjlighet att samtala med dig i din vardagsmiljö och få information som är relevant för ärendet.

Kommer handläggaren att vilja se bostaden?

Det beror på vad som behöver utredas.

I vissa situationer kan bostadens utformning, hjälpmedel eller andra praktiska förhållanden vara relevanta.

Det innebär inte att du automatiskt måste visa upp alla rum eller genomföra olika praktiska moment.

Om en viss del av bostaden eller aktivitet tas upp kan du fråga varför den är relevant för utredningen.

Måste jag visa hur jag utför olika aktiviteter?

Utgå inte från att du måste genomföra en viss aktivitet enbart för att visa ditt hjälpbehov.

Om handläggaren vill få en situation förklarad kan du fråga vad som behöver klargöras och hur uppgifterna kan lämnas.

Tänk också på säkerheten. Du ska inte utsätta dig för en riskfylld situation för att försöka demonstrera ett hjälpbehov.

Vad händer om hembesök inte fungerar för mig?

Om du har praktiska, medicinska eller andra skäl som gör ett hembesök svårt bör du kontakta Försäkringskassan och beskriva situationen.

Fråga om andra former för utredningen är möjliga och vilken betydelse detta kan ha för ärendet.

Myndigheten behöver kunna utreda ansökan. Att inte medverka till nödvändig utredning kan påverka vilket underlag som finns för beslutet, men konsekvenserna måste bedömas utifrån omständigheterna.

Kan en anhörig, assistent eller ett ombud delta?

Det kan vara möjligt att ha stöd av någon annan under utredningsprocessen.

Vilka uppgifter personen får utföra och vilken behörighet som krävs beror på rollen och situationen.

Anhörig eller närstående

En anhörig kan exempelvis hjälpa dig att komma ihåg frågor eller förklara sådant som du vill ha hjälp att beskriva.

Det är viktigt att dina egna uppgifter och önskemål kommer fram.

Personlig assistent

En personlig assistent kan ibland ha viktig kunskap om vardagliga rutiner och vilket stöd som faktiskt ges.

Om assistenten deltar behöver det vara tydligt i vilken roll det sker och vilka uppgifter som är relevanta.

Ombud eller biträde

Du kan i många förvaltningsärenden anlita ett ombud eller biträde.

Ett ombud företräder dig inom ramen för sin behörighet, medan ett biträde kan hjälpa dig utan att själv företräda dig i alla frågor.

Myndigheten kan behöva kontrollera fullmakt och andra behörighetsförhållanden.

Kontakta Försäkringskassan före mötet om du är osäker.

Om du har svårt att kommunicera

Berätta om du behöver särskilda kommunikationsanpassningar, tolk eller annat stöd för att kunna delta.

Fråga myndigheten hur dina behov kan tillgodoses på ett lämpligt sätt.

Vanliga frågor som kan komma under assistansutredningen

Här följer exempel på frågor som kan bli aktuella. De är inte en officiell frågelista från Försäkringskassan, och varje utredning utformas efter ärendets behov.

Vad behöver du hjälp med på morgonen?

Beskriv dina faktiska rutiner och vilka moment du behöver hjälp att utföra.

Förklara gärna om behovet förändras beroende på situation eller dagsform.

Hur fungerar måltiderna?

Beskriv exempelvis vilken hjälp du behöver vid själva måltiden och vilka andra praktiska behov som finns.

Försök skilja mellan olika moment utan att själv behöva avgöra deras juridiska klassificering.

Hur kommunicerar du med andra?

Om du behöver hjälp med kommunikation kan du förklara på vilket sätt stödet behövs och hur det fungerar i vardagen.

Hur fungerar kvällar och nätter?

Beskriv om du har hjälpbehov under kvällar eller nätter och vad hjälpen i så fall består av.

Om behoven varierar kan du förklara det.

Vilket stöd får du redan i dag?

Informera om relevanta insatser från exempelvis kommunen, hälso- och sjukvården eller andra verksamheter.

Det är viktigt att myndigheten får en korrekt bild av vilket stöd som finns och vilka behov som kvarstår.

Vad händer efter utredningssamtalet?

Utredningen behöver inte vara avslutad bara för att samtalet eller hembesöket är genomfört.

Försäkringskassan kan behöva kompletterande information innan beslut kan fattas.

Kan du få ta del av utredningsanteckningar?

Som part i ett ärende finns regler om rätt att ta del av material som har tillförts ärendet, med de begränsningar som kan följa av lag.

Du kan fråga Försäkringskassan vilka handlingar som finns och hur du kan ta del av dem.

Det är inte säkert att det finns ett separat protokoll från varje utredningssamtal.

Vad gör du om något har blivit fel?

Om du upptäcker en felaktig uppgift eller anser att något viktigt saknas kan du kontakta handläggaren och lämna ett förtydligande.

Beskriv vilken uppgift det gäller och vad du anser är korrekt.

Vad är en komplettering?

En komplettering innebär att ytterligare information eller handlingar lämnas till ärendet.

Det kan exempelvis vara ett medicinskt underlag eller en förklaring av ett hjälpbehov.

Om Försäkringskassan efterfrågar något bör du kontrollera vad som behövs och när det ska lämnas in.

Får du möjlighet att bemöta uppgifter före beslut?

Det finns förvaltningsrättsliga regler om kommunikation av material före beslut, med vissa undantag.

Om Försäkringskassan skickar material till dig för yttrande bör du läsa det och kontrollera vilken tidsfrist som gäller.

Hur lång tid tar en assistansutredning?

Det finns ingen handläggningstid som kan garanteras för alla ansökningar om assistansersättning.

Tiden påverkas bland annat av vilka frågor som behöver utredas och om ytterligare handlingar behövs.

Du kan fråga Försäkringskassan om aktuell information om handläggningstider och om det finns något som behöver kompletteras i ditt ärende.

Det finns också förvaltningsrättsliga regler om långsam handläggning. Om ditt ärende drar ut på tiden kan du behöva undersöka vilka möjligheter som finns enligt tillämpliga bestämmelser.

Vad händer när Försäkringskassan har fattat beslut?

När utredningen är klar fattar Försäkringskassan beslut utifrån tillämpliga regler och det underlag som finns i ärendet.

Beslutet kan innebära att assistansersättning beviljas, beviljas i en annan omfattning än den du har ansökt om eller avslås.

Om du får assistansersättning beviljad

Läs beslutet och kontrollera vilka hjälpbehov och vilken omfattning som har beviljats.

Därefter behöver frågor om assistansens organisering, anordnare och praktisk planering hanteras.

Om du inte håller med om beslutet

Du kan ha möjlighet att begära omprövning och därefter överklaga enligt de regler som gäller för Försäkringskassans beslut.

Kontrollera tidsfristen och anvisningarna i ditt beslut.

En omprövning innebär inte att myndigheten automatiskt kommer fram till en annan slutsats.

Checklista inför assistansutredningen

Använd checklistan som stöd när du förbereder dig.

• Jag har läst informationen från Försäkringskassan.
• Jag vet när, var och hur utredningssamtalet ska genomföras.
• Jag har funderat över mina hjälpbehov i vardagen.
• Jag har förberett konkreta exempel på vilken hjälp jag behöver.
• Jag har beskrivit hur ofta hjälpbehoven uppstår.
• Jag har funderat över eventuella variationer i hjälpbehovet.
• Jag har tillgång till relevanta intyg och handlingar.
• Jag har undersökt om jag vill ha en stödperson, ett biträde eller ett ombud.
• Jag har berättat om eventuella kommunikationsbehov.
• Jag vet att jag kan be om förtydliganden om jag inte förstår en fråga.
• Jag vet hur jag kan lämna kompletterande information.
• Jag känner till hur jag får information om beslutet.

Vanliga frågor om Försäkringskassans assistansutredning

Måste Försäkringskassan göra ett hembesök?

Nej, hembesök ska inte förutsättas i varje ärende. Hur utredningen genomförs beror på vad myndigheten behöver klarlägga och vilka utredningsåtgärder som bedöms lämpliga.

Kan jag ha med en anhörig vid utredningen?

Det kan vara möjligt. Kontakta Försäkringskassan om du vill ha med en stödperson och klargör vilken roll personen ska ha.

Får jag anlita ett juridiskt ombud?

I många förvaltningsärenden kan du använda ombud eller biträde. Försäkringskassan kan behöva kontrollera ombudets behörighet.

Måste jag kunna ange exakt hur många minuter varje moment tar?

Tidsåtgång kan vara relevant, men det viktigaste är att lämna korrekta och rättvisande uppgifter. Om en tid varierar eller är svår att uppskatta bör du beskriva det.

Måste jag visa mitt hem för handläggaren?

Ett hembesök kan innehålla frågor om hemmiljön när det är relevant för utredningen. Det innebär inte att du automatiskt måste visa upp varje utrymme. Fråga handläggaren vad som behöver utredas och varför.

Vad händer om jag inte kan delta på utsatt tid?

Kontakta Försäkringskassan så snart som möjligt och förklara situationen. Fråga om ett nytt mötestillfälle eller en annan utredningsform kan vara aktuell.

Hur lång tid tar ett utredningssamtal?

Det varierar beroende på ärendets omfattning. Fråga handläggaren hur lång tid som har avsatts för just ditt samtal.

Kan jag lämna fler handlingar efter samtalet?

Det kan vara möjligt att komplettera ärendet. Kontakta handläggaren för information om vad som behövs och vilka tidsfrister som gäller.

Får jag läsa vad handläggaren har antecknat?

Det finns regler om partsinsyn i förvaltningsärenden. Du kan begära att få ta del av relevanta handlingar, med de begränsningar som följer av lag.

Är Försäkringskassans utredning samma sak som kommunens LSS-utredning?

Nej. Försäkringskassan prövar statlig assistansersättning, medan kommunen prövar personlig assistans enligt LSS inom sitt ansvarsområde. Reglerna och förfarandena skiljer sig i vissa avseenden.

Vad gör jag om jag får avslag?

Läs beslutet och motiveringen. Kontrollera anvisningarna om omprövning och överklagande samt vilka tidsfrister som gäller.

Sammanfattning: en assistansutredning ska ge en rättvisande bild

Försäkringskassans assistansutredning handlar om att samla in och bedöma relevanta uppgifter om dina hjälpbehov.

Genom att gå igenom vardagen, samla relevanta handlingar och fundera över vilka frågor du vill ställa kan du känna dig bättre förberedd inför utredningssamtalet.

Du behöver inte använda särskilda formuleringar eller försöka framställa hjälpbehoven på ett visst sätt. Det viktigaste är att förklara hur din vardag faktiskt fungerar och vilken hjälp du behöver.

Om du inte förstår en fråga eller behöver komplettera någon uppgift kan du be om förtydligande.

Den här guiden är framtagen av Inkludera Assistans i informationssyfte och ersätter inte individuell juridisk rådgivning eller besked från Försäkringskassan.

Vill du läsa mer kan du ta del av vår guide om att ansöka om personlig assistans, information om grundläggande behov och vår sida om juridiskt stöd hos Inkludera.