Grundläggande behov vid personlig assistans: vad räknas?

Vad är grundläggande behov enligt LSS?

Grundläggande behov är de särskilt angivna hjälpbehov som används vid prövningen av rätten till personlig assistans.

Enligt 9 a § LSS omfattas sju grundläggande behov:

1. Andning.
2. Personlig hygien.
3. Måltider.
4. Av- och påklädning.
5. Kommunikation med andra.
6. Stöd som behövs på grund av en psykisk funktionsnedsättning för att förebygga att personen fysiskt skadar sig själv, någon annan eller egendom.
7. Stöd som behövs löpande under större delen av dygnet på grund av ett medicinskt tillstånd som innebär fara för livet eller annars en överhängande och allvarlig risk för personens fysiska hälsa.

De två sista punkterna beskrivs ibland som skadeförebyggande stöd respektive löpande stöd vid medicinskt tillstånd.

Att ett hjälpbehov hör till något av dessa områden betyder inte automatiskt att all tid eller alla arbetsmoment ska räknas som grundläggande behov. Bedömningen görs enligt de närmare förutsättningarna i lagstiftningen och utifrån personens individuella situation.

De sju grundläggande behoven vid personlig assistans

1. Andning

Hjälp med andning kan vara ett grundläggande behov när de särskilda förutsättningarna för detta är uppfyllda.

Det kan exempelvis handla om individuellt stöd som behövs för att andningen ska fungera på ett säkert sätt.

Vilken hjälp som omfattas beror på den medicinska situationen och hur stödbehovet ser ut.

Om hjälpen berör hälso- och sjukvårdsuppgifter behöver det även vara tydligt vad som är hälso- och sjukvård respektive bedömd egenvård, samt vem som ansvarar för olika moment.

2. Personlig hygien

Personlig hygien kan omfatta hjälp med exempelvis dusch, toalettbesök, tvätt och andra personliga hygienmoment.

När behovet bedöms är det viktigt att beskriva vilka delar av momentet du behöver hjälp med.

Det kan till exempel vara relevant att förklara om du behöver hjälp med själva tvättningen, förflyttningar eller andra delar av situationen.

Alla närliggande praktiska uppgifter klassificeras dock inte automatiskt som grundläggande behov.

3. Måltider

Hjälp vid måltider kan vara ett grundläggande behov enligt LSS.

Det är viktigt att skilja mellan hjälp med själva ätandet och andra uppgifter kring måltiden.

Exempelvis kan matlagning, inköp, dukning och disk vara viktiga hjälpbehov i vardagen utan att de för den skull automatiskt räknas som grundläggande behov vid måltider.

De kan i vissa situationer i stället vara aktuella vid bedömningen av andra personliga behov.

4. Av- och påklädning

Hjälp med att ta av och på kläder kan utgöra ett grundläggande behov.

Det kan handla om att personen inte själv kan genomföra vissa moment på grund av sin funktionsnedsättning.

Beskriv gärna vilken hjälp som behövs vid olika tillfällen under dagen och om behovet varierar.

Även här görs en bedömning av vilka moment som omfattas av det grundläggande behovet.

5. Kommunikation med andra

För vissa personer kan det behövas individuellt stöd för att kommunicera med andra människor.

Det kan exempelvis handla om att kommunikation kräver särskild kunskap om personens individuella sätt att uttrycka sig och förstå omgivningen.

Bedömningen utgår från vilken hjälp som faktiskt behövs och om den omfattas av de rättsliga förutsättningarna.

Det innebär att ett allmänt behov av socialt stöd inte automatiskt är samma sak som grundläggande behov av hjälp med kommunikation.

6. Stöd för att förebygga fysisk skada vid psykisk funktionsnedsättning

Detta grundläggande behov gäller under särskilda förutsättningar när en person på grund av en psykisk funktionsnedsättning behöver stöd för att förebygga att personen fysiskt skadar sig själv, andra eller egendom.

Det är viktigt att beskriva vad stödet består av, varför det behövs och i vilka situationer hjälpbehovet uppstår.

Enbart förekomsten av en viss diagnos eller en allmän oro för risksituationer innebär inte automatiskt att villkoren är uppfyllda.

7. Löpande stöd vid ett allvarligt medicinskt tillstånd

Det sjunde grundläggande behovet gäller stöd som behövs löpande under större delen av dygnet på grund av ett medicinskt tillstånd som medför fara för livet eller annars en överhängande och allvarlig risk för personens fysiska hälsa.

Bedömningen ställer särskilda krav på hur tillståndet, riskerna och hjälpbehovet ser ut.

Medicinska underlag och en tydlig beskrivning av vilket stöd som behövs kan därför vara viktiga.

Det är inte alla medicinska tillstånd eller vårdbehov som omfattas av detta grundläggande behov.

Vad är skillnaden mellan grundläggande och andra personliga behov?

Personlig assistans kan under vissa förutsättningar omfatta både grundläggande behov och andra personliga behov.

Grundläggande behov är de sju särskilt definierade områdena i LSS.

Andra personliga behov kan vara individuella hjälpbehov i vardagen som inte klassificeras som grundläggande behov men som omfattas av reglerna för personlig assistans när villkoren är uppfyllda.

Det kan till exempel handla om stöd i samband med vardagliga aktiviteter, fritid eller andra situationer där personlig hjälp behövs.

Det innebär inte att varje önskad aktivitet eller varje praktiskt behov automatiskt ger rätt till assistanstimmar.

Vilken hjälp som kan beviljas beror på beslutets förutsättningar och den individuella bedömningen.

Hur många timmar grundläggande behov krävs för personlig assistans?

Det är viktigt att skilja mellan personlig assistans som kommunen ansvarar för och statlig assistansersättning från Försäkringskassan.

Personlig assistans genom kommunen

Kommunen prövar rätten till personlig assistans enligt LSS inom sitt ansvarsområde.

Det finns inte någon generell regel som säger att en person alltid måste ha mer än 20 timmars grundläggande behov per vecka för att kunna beviljas personlig assistans genom kommunen.

Däremot behöver villkoren för insatsen vara uppfyllda.

Assistansersättning genom Försäkringskassan

För statlig assistansersättning gäller som huvudregel att hjälpbehovet för grundläggande behov ska överstiga 20 timmar i genomsnitt per vecka.

Därutöver finns andra förutsättningar som måste vara uppfyllda.

Det innebär att en person kan sakna rätt till statlig assistansersättning men ändå behöva få sin rätt till personlig assistans prövad av kommunen.

Räknas varje minut på samma sätt?

Nej. Reglerna för bedömning av olika grundläggande behov innehåller skillnader, och i vissa fall finns särskilda bestämmelser om vilka hjälpmoment och tider som ska beaktas.

Därför räcker det inte att lägga samman all tid du behöver praktisk hjälp och jämföra summan med en viss timgräns.

Myndigheten måste också bedöma vilken hjälp som rättsligt räknas som grundläggande behov.

Hur bedömer kommunen eller Försäkringskassan hjälpbehovet?

Vid en ansökan behöver myndigheten utreda om förutsättningarna för personlig assistans eller assistansersättning är uppfyllda.

Bedömningen kan omfatta både skriftliga handlingar och samtal om hur vardagen fungerar.

Hjälpbehovets innehåll

Myndigheten behöver förstå vilken hjälp du faktiskt behöver.

Det kan handla om vilka moment du klarar själv, vilka moment du behöver hjälp med och hur hjälpen utförs.

Hur ofta hjälpen behövs

Det kan vara viktigt att beskriva när och hur ofta olika behov uppstår.

Vissa behov finns varje dag, medan andra varierar beroende på situation eller hälsotillstånd.

Hur lång tid hjälpen tar

Tidsåtgången kan ha betydelse för bedömningen.

Beskriv därför den faktiska tid som behövs, så långt det är möjligt.

Kom ihåg att det inte enbart är tidsåtgången som avgör om hjälpen klassificeras som ett grundläggande behov.

Medicinska och andra relevanta underlag

Intyg och bedömningar från hälso- och sjukvården eller andra sakkunniga kan hjälpa till att förklara hur en funktionsnedsättning påverkar vardagen.

Exakt vilka underlag som behövs varierar mellan olika ärenden.

Så beskriver du dina grundläggande behov tydligt

Det kan vara svårt att förklara vardagliga behov för någon som inte känner dig.

En bra utgångspunkt är att beskriva situationen så konkret och rättvisande som möjligt.

Beskriv varje hjälpmoment

Undvik att enbart skriva exempelvis ”jag behöver hjälp med hygien”.

Förklara i stället vad du behöver hjälp med och vilka delar du kan utföra själv.

Ett exempel kan vara:

”Jag behöver hjälp med att tvätta delar av kroppen som jag inte når själv. Jag behöver även stöd vid förflyttningen till och från duschen.”

Det är bara ett exempel på hur en beskrivning kan utformas. Den faktiska ansökan ska alltid utgå från din egen situation.

Ange omfattning och frekvens

Beskriv hur ofta hjälpen behövs och ungefär hur lång tid den brukar ta.

Om tidsåtgången varierar kan du förklara varför.

Använd verkliga uppskattningar i stället för att försöka anpassa uppgifterna till en viss timgräns.

Beskriv variationer

Vissa personer har olika hjälpbehov under olika dagar.

Beskriv både situationer när hjälpbehovet är mindre och när det är större.

Om variationerna är återkommande kan det vara relevant att förklara hur ofta de inträffar.

Förklara varför stödet behövs

Det kan vara betydelsefullt att förklara sambandet mellan funktionsnedsättningen och hjälpbehovet.

Beskriv vad som händer i vardagen och vilken konkret hjälp som behövs.

Fokusera på sakliga uppgifter, inte på att använda formuleringar som du tror att myndigheten vill läsa.

Vilka underlag kan behövas vid en behovsbedömning?

Vilka underlag som är relevanta beror på vilka behov som ska bedömas och vad myndigheten behöver utreda.

Läkarintyg och medicinsk dokumentation

Medicinska underlag kan beskriva funktionsnedsättningen, dess konsekvenser och vissa förhållanden som är viktiga för bedömningen.

Vid medicinskt komplicerade behov kan särskilda underlag vara betydelsefulla.

Utlåtanden från andra professioner

Bedömningar från exempelvis arbetsterapeut, fysioterapeut eller logoped kan i vissa ärenden bidra med information om funktionsförmåga och hjälpbehov.

Tidigare beslut

Tidigare beslut och utredningar kan ge bakgrund till ärendet.

De ersätter däremot inte automatiskt en ny eller aktuell individuell bedömning.

Dagbok över hjälpbehov

En dagbok kan hjälpa dig att dokumentera vilka behov som uppstår, hur ofta och hur de varierar.

Det finns inget generellt krav på att föra dagbok under exakt en eller två veckor.

Välj en period som ger en representativ bild av din situation, och fråga handläggaren om det behövs någon särskild dokumentation.

Vanliga svårigheter när grundläggande behov ska beskrivas

Det är lätt att missa viktig information när en situation som känns självklar i vardagen ska beskrivas för en myndighet.

Här är några områden att tänka på.

För allmänna beskrivningar

Formuleringar som ”behöver mycket hjälp” säger inte alltid vad hjälpen faktiskt består av.

Försök förklara konkreta moment.

Behov som varierar över tid

Om behovet inte är likadant varje dag kan det vara viktigt att beskriva variationerna.

Otydlig skillnad mellan hjälpbehov

Alla vardagliga hjälpbehov är inte grundläggande behov enligt LSS.

Beskriv därför samtliga relevanta behov, men utgå inte från att de automatiskt klassificeras på samma sätt.

Underlag som inte beskriver den praktiska situationen

En medicinsk diagnos kan vara viktig, men säger inte alltid tillräckligt om vilken hjälp som behövs i vardagen.

Det kan därför vara relevant att komplettera medicinsk information med en konkret beskrivning av funktionsförmåga och hjälpbehov.

Vad händer om behoven förändras?

Hjälpbehov kan förändras över tid.

Om du får nya behov eller om tidigare behov minskar kan det påverka hur assistansen behöver organiseras.

Det kan också finnas skyldigheter att anmäla förändringar som har betydelse för rätten till stöd eller ersättning.

Vilka skyldigheter som gäller beror på vilket beslut och vilken ersättningsform det handlar om.

Kontakta kommunen eller Försäkringskassan om du är osäker på om en förändring behöver anmälas.

Det är också viktigt att skilja mellan en förändring av hjälpbehovet och en formell omprövning av ett beslut.

Vad gör jag om myndigheten bedömer mina grundläggande behov annorlunda?

Om du inte håller med om kommunens eller Försäkringskassans bedömning bör du börja med att läsa beslutet och dess motivering.

Försök identifiera vilka hjälpbehov som myndigheten har bedömt annorlunda än du själv.

Kontrollera beslutsunderlaget

Undersök vilka uppgifter som har använts och om någon viktig information saknas eller har missförståtts.

Läs informationen om omprövning eller överklagande

Regler och förfaranden kan skilja sig beroende på vilken myndighet som har fattat beslutet.

Följ därför informationen som finns i det aktuella beslutet och kontrollera tidsfristerna.

Sök stöd vid behov

Om frågorna är komplicerade kan juridisk rådgivning eller annat sakkunnigt stöd vara värdefullt.

Checklista: beskriv dina grundläggande behov

• Jag har tagit reda på vad grundläggande behov innebär.
• Jag har beskrivit vilken konkret hjälp jag behöver.
• Jag har angett hur ofta behoven uppstår.
• Jag har beskrivit ungefär hur lång tid hjälpen tar.
• Jag har förklarat eventuella variationer över tid.
• Jag har beskrivit vilka moment jag klarar själv.
• Jag har samlat relevanta medicinska och andra underlag.
• Jag har kontrollerat om myndigheten behöver ytterligare uppgifter.
• Jag vet vem jag kan kontakta om något är oklart.
• Jag känner till hur jag får information om beslut och möjligheten att begära ändring.

Vanliga frågor om grundläggande behov

Vilka är de sju grundläggande behoven enligt LSS?

De är andning, personlig hygien, måltider, av- och påklädning, kommunikation med andra, särskilt stöd för att förebygga fysisk skada vid psykisk funktionsnedsättning samt löpande stöd vid vissa allvarliga medicinska tillstånd.

Måste jag ha mer än 20 timmars grundläggande behov?

För statlig assistansersättning är huvudregeln mer än 20 timmar per vecka i genomsnitt. För personlig assistans genom kommunen finns inte samma generella 20-timmarsgräns.

Räknas matlagning som ett grundläggande behov?

Matlagning räknas inte automatiskt som en del av det grundläggande behovet måltider. Den kan däremot vara relevant som ett annat personligt hjälpbehov om förutsättningarna för assistans är uppfyllda.

Kan jag få personlig assistans för andra behov?

Ja, under vissa förutsättningar kan personlig assistans även beviljas för andra personliga behov. Vilka behov som omfattas bedöms individuellt.

Måste jag föra dagbok för att ansöka?

Det finns inget generellt krav på en dagbok under en bestämd tidsperiod. Anteckningar kan däremot vara ett användbart stöd för att beskriva hjälpbehovens omfattning.

Hur lång tid tar en bedömning av grundläggande behov?

Handläggningstiden varierar mellan ärenden och myndigheter. Kontakta ansvarig handläggare för information om ditt ärende.

Vad gör jag om jag får avslag?

Läs beslutets motivering och informationen om hur du kan begära omprövning eller överklaga. Kontrollera tidsfristen och överväg rådgivning om du behöver hjälp.

Omprövas personlig assistans regelbundet?

Reglerna om ändring och omprövning beror på vilken typ av beslut och ersättning det gäller. Det finns inte en enda regel om automatisk omprövning som gäller alla assistansbeslut.

Sammanfattning: en korrekt behovsbeskrivning är viktig

Grundläggande behov är ett centralt begrepp när rätten till personlig assistans prövas.

De sju behoven anges i LSS, men en individuell bedömning behövs för att avgöra om villkoren för assistans eller assistansersättning är uppfyllda.

När du beskriver dina behov är det viktigt att vara konkret, korrekt och tydlig med vilken hjälp du behöver, hur ofta den behövs och hur din vardag påverkas.

Du behöver inte formulera dig på ett visst sätt för att försöka uppnå ett särskilt beslut. Det viktiga är att myndigheten får ett så rättvisande underlag som möjligt.

Den här guiden är framtagen av Inkludera Assistans som generell information. Den ersätter inte individuell juridisk rådgivning eller en myndighets bedömning.

Vill du veta mer om ansökningsprocessen kan du läsa vår guide om att ansöka om personlig assistans. Du kan också läsa mer om personlig assistans.