LSS eller socialtjänstlagen? 8 skillnader som är bra att känna till

1. Syfte och målgrupp: vem omfattas av lagarna?

Den första skillnaden handlar om vilka personer lagarna riktar sig till och vilka uppgifter de reglerar.

Vad är syftet med LSS?

LSS är en rättighetslag för personer som tillhör någon av de tre personkretsarna i 1 § LSS.

Lagen ska bland annat främja jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet. Målet är att personer som omfattas av lagen ska få möjlighet att leva som andra.

LSS innehåller tio särskilt angivna insatser.

Vad är syftet med socialtjänstlagen?

Socialtjänstlagen reglerar kommunens socialtjänst och dess ansvar för stöd till människor i olika livssituationer.

Lagen omfattar en bredare grupp människor än LSS och innehåller bestämmelser om bland annat förebyggande arbete, stöd och insatser för personliga och ekonomiska behov.

Den nuvarande socialtjänstlagen, lag (2025:400), trädde i kraft den 1 juli 2025 och ersatte den tidigare socialtjänstlagen.

Vilken lag är aktuell för mig?

Det beror på vilken hjälp du behöver och vilka rättsliga förutsättningar som är uppfyllda.

En person kan omfattas av LSS men också behöva stöd enligt socialtjänstlagen. Det går därför inte alltid att välja en enda lag som gäller för personens samtliga behov.

2. Goda levnadsvillkor och skäliga levnadsförhållanden

En central skillnad är de begrepp som används för att beskriva vad stödet ska tillförsäkra den enskilde.

Vad betyder goda levnadsvillkor enligt LSS?

Enligt 7 § LSS ska den enskilde genom insatserna tillförsäkras goda levnadsvillkor.

Insatserna ska bland annat vara varaktiga och samordnade, anpassas till individuella behov och stärka möjligheten att leva ett självständigt liv.

Det är en viktig kvalitativ utgångspunkt för stöd enligt LSS.

Vad innebär skäliga levnadsförhållanden enligt socialtjänstlagen?

I den nya socialtjänstlagens bestämmelser om insatser för personliga behov används begreppet skäliga levnadsförhållanden.

Det är inte samma formulering som den tidigare socialtjänstlagens begrepp skälig levnadsnivå.

Ekonomiskt bistånd regleras genom särskilda bestämmelser, där andra begrepp och förutsättningar är relevanta.

Innebär detta att LSS alltid ger mer hjälp?

Nej, en sådan jämförelse blir för förenklad.

Lagarna har olika konstruktion och olika villkor. Vad en person kan få för stöd beror bland annat på vilken insats som är aktuell och vilka individuella behov som ska bedömas.

Man kan alltså inte jämföra två insatser genom att enbart utgå från orden goda och skäliga.

3. Personkrets och behovsprövning

Den tredje skillnaden gäller vilka krav som behöver vara uppfyllda för att få stöd.

LSS har tre personkretsar

För att omfattas av LSS behöver en person tillhöra någon av lagens tre personkretsar.

Dessa omfattar i huvudsak:

1. Personer med intellektuell funktionsnedsättning, autism eller autismliknande tillstånd.
2. Personer med en betydande och bestående begåvningsmässig funktionsnedsättning efter vissa hjärnskador i vuxen ålder.
3. Personer med andra stora och varaktiga fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar som uppfyller de särskilda kriterierna i lagen.

Att tillhöra en personkrets innebär inte automatiskt rätt till alla insatser enligt LSS.

Personen behöver också uppfylla de villkor som gäller för den aktuella insatsen.

Socialtjänstlagen har inte samma personkretsindelning

Socialtjänstlagen är inte begränsad till LSS tre personkretsar.

Stöd kan vara aktuellt för människor i många olika livssituationer.

För vissa insatser krävs en individuell prövning av behovet och övriga lagstadgade förutsättningar.

Kan stöd ges utan individuell behovsprövning enligt SoL?

Den nya socialtjänstlagen ger kommuner möjlighet att under vissa förutsättningar erbjuda vissa insatser utan individuell behovsprövning.

Det innebär inte att alla insatser erbjuds på detta sätt eller att rätten till individuellt prövade insatser har försvunnit.

Kommunens organisation och de rättsliga förutsättningarna avgör vilka insatser som kan tillhandahållas enligt denna modell.

Måste jag välja mellan LSS och SoL?

Inte nödvändigtvis.

En person kan ha behov av stöd som omfattas av olika regelverk.

Däremot behöver ansvarig myndighet bedöma om villkoren för varje insats är uppfyllda och hur redan tillgodosedda behov ska beaktas.

4. Vilka insatser finns enligt LSS och SoL?

LSS innehåller tio angivna insatser, medan socialtjänstlagen omfattar ett bredare område av stöd och socialtjänstverksamhet.

Exempel på insatser enligt LSS

De tio insatserna enligt 9 § LSS är:

1. Rådgivning och annat personligt stöd.
2. Personlig assistans.
3. Ledsagarservice.
4. Biträde av kontaktperson.
5. Avlösarservice.
6. Korttidsvistelse utanför det egna hemmet.
7. Korttidstillsyn för skolungdom över 12 år.
8. Boende i familjehem eller bostad med särskild service för barn och ungdomar.
9. Bostad med särskild service eller annan särskilt anpassad bostad för vuxna.
10. Daglig verksamhet.

Insatserna har olika syften och särskilda förutsättningar. Daglig verksamhet enligt LSS är exempelvis begränsad till personer som tillhör personkrets 1 eller 2 och uppfyller övriga villkor.

Exempel på stöd enligt socialtjänstlagen

Beroende på den individuella situationen och gällande bestämmelser kan socialtjänsten bland annat hantera frågor om:

• Hemtjänst.
• Boendestöd.
• Stöd till barn och familjer.
• Stöd till närstående.
• Ekonomiskt bistånd.
• Olika former av sociala stödinsatser.

Exakt vilka insatser som är aktuella och på vilka villkor de kan ges behöver kontrolleras utifrån gällande regler.

Är hemsjukvård en insats enligt SoL?

Hemsjukvård är hälso- och sjukvård och regleras av hälso- och sjukvårdslagstiftningen.

Den ska därför inte okritiskt räknas upp som en insats enligt socialtjänstlagen.

Samma person kan däremot behöva både socialtjänstinsatser och hälso- och sjukvård.

Är personlig assistans samma sak som hemtjänst?

Nej.

Personlig assistans enligt LSS och hemtjänst enligt socialtjänstlagen har olika rättsliga grunder och förutsättningar.

Vilken hjälp som kan beviljas beror på den individuella situationen. Den ena insatsen ska inte beskrivas som automatiskt bättre än den andra.

5. Ansökan, beslut och överklagande

Både LSS och socialtjänstlagen innehåller regler om hur enskilda kan få sina behov prövade.

Hur ansöker man enligt LSS?

De flesta insatser enligt LSS hanteras av kommunen.

För rådgivning och annat personligt stöd är regionen normalt ansvarig, om inte annan ansvarsfördelning gäller.

Statlig assistansersättning prövas av Försäkringskassan enligt socialförsäkringsbalken och är inte en av de tio insatser som beslutas enligt 9 § LSS.

Hur ansöker man om stöd enligt SoL?

Du kan kontakta kommunens socialtjänst och beskriva vilket stöd du behöver.

När en insats kräver individuell behovsprövning ska socialtjänsten hantera ansökan enligt tillämpliga regler.

För insatser som erbjuds utan individuell behovsprövning kan förfarandet se annorlunda ut.

Kan man överklaga ett LSS-beslut?

Ja. Flera beslut om insatser enligt LSS kan överklagas till allmän förvaltningsdomstol.

Det finns särskilda regler om vilka beslut som får överklagas.

Läs alltid informationen i det aktuella beslutet.

Kan man överklaga ett beslut enligt SoL?

Ja. Många individuella beslut enligt socialtjänstlagen kan överklagas genom förvaltningsbesvär.

Det är därför missvisande att säga att beslut enligt socialtjänstlagen generellt inte kan prövas på samma sätt som LSS-beslut.

Överklagandemöjligheten beror på vilken typ av beslut det gäller.

Hur lång är tidsfristen?

För många överklagbara myndighetsbeslut är huvudregeln att överklagandet ska ha kommit in inom tre veckor från det att personen fick del av beslutet.

Särskilda bestämmelser kan gälla, och beslut från Försäkringskassan om assistansersättning följer ett annat förfarande där omprövning normalt ska begäras först.

Kontrollera därför alltid överklagandeanvisningen.

6. Avgifter och kostnader

Den sjätte skillnaden gäller vilka avgifter som får tas ut och vilka privata kostnader som kan förekomma.

Är insatser enligt LSS kostnadsfria?

Huvudregeln är att insatser enligt LSS är avgiftsfria, men lagen innehåller undantag.

Exempelvis kan kostnader för boende, mat och andra privata levnadsutgifter förekomma vid vissa boendeinsatser.

Det är viktigt att skilja mellan avgiften för själva insatsen och andra kostnader.

Kan stöd enligt socialtjänstlagen kosta pengar?

Ja, vissa insatser enligt socialtjänstlagen kan vara förenade med avgifter.

Avgiftsreglerna beror på insatsen och tillämplig lagstiftning.

Det finns också regler som begränsar vilka avgifter kommuner får ta ut i vissa situationer.

Går det att jämföra kostnaderna generellt?

Nej.

En korrekt jämförelse behöver utgå från vilka stödinsatser som faktiskt är aktuella.

Kostnader för hemtjänst kan till exempel inte direkt jämföras med hyra och mat i en bostad med särskild service utan att man skiljer på olika kostnadstyper.

Vad ska jag fråga kommunen?

Be om information om:

• Eventuell avgift för insatsen.
• Vad avgiften omfattar.
• Vilka privata kostnader som tillkommer.
• Om det finns avgiftsbegränsningar.
• Hur avgiften beräknas.
• Om och hur ett avgiftsbeslut kan prövas.

7. Ansvarsfördelning: kommun, region och stat

LSS och socialtjänstlagen har olika bestämmelser om vem som ansvarar för insatser och verksamheter.

Kommunens ansvar enligt LSS

Kommunen ansvarar för huvuddelen av insatserna enligt LSS.

Det gäller bland annat personlig assistans enligt LSS, avlösarservice, korttidsvistelse och bostad med särskild service.

Regionens ansvar enligt LSS

Regionen ansvarar normalt för insatsen rådgivning och annat personligt stöd enligt 9 § 1 LSS, om inte annat följer av tillämplig ansvarsfördelning.

Regionens hälso- och sjukvårdsansvar ska samtidigt hållas isär från insatser enligt LSS.

Kommunens ansvar enligt socialtjänstlagen

Kommunen har huvudansvaret för socialtjänsten enligt socialtjänstlagen.

Hur verksamheten organiseras kan variera mellan kommuner, men den nationella lagstiftningen gäller i hela landet.

Vad ansvarar Försäkringskassan för?

Försäkringskassan prövar bland annat statlig assistansersättning enligt socialförsäkringsbalken.

Det är viktigt att skilja denna ersättning från personlig assistans som kommunen beslutar om enligt LSS.

Det är alltså inte korrekt att säga att Försäkringskassan ansvarar för alla insatser enligt LSS.

8. Lokala skillnader: varierar stödet mellan kommuner?

Både LSS och socialtjänstlagen är nationella lagar.

Det innebär att kommunerna behöver följa de lagstadgade förutsättningarna oavsett var i Sverige personen bor.

Samtidigt kan praktiska förhållanden variera.

Kan LSS-insatser fungera olika i olika kommuner?

Ja, det kan finnas skillnader i exempelvis organisation, väntetider, utförande och lokala rutiner.

Det innebär däremot inte att kommunerna fritt får ersätta LSS rättsliga villkor med egna regler.

Kan socialtjänstens stöd variera?

Ja.

Kommuner kan organisera sina verksamheter på olika sätt och kan inom lagens ramar ha olika utbud och arbetssätt.

Den nya socialtjänstlagens möjligheter att erbjuda vissa insatser utan individuell behovsprövning kan också innebära praktiska skillnader i hur kommunernas verksamheter utformas.

Har jag olika rättigheter beroende på bostadsort?

Rättsliga bedömningar ska göras enligt tillämplig nationell lagstiftning.

Att verksamheternas organisation eller lokala utbud varierar innebär inte automatiskt att kommunerna får begränsa en lagstadgad individuell rättighet.

Om du är osäker på hur ett beslut har fattats kan du begära en förklaring och undersöka om beslutet går att överklaga.

Snabb jämförelse mellan LSS och socialtjänstlagen

Tabellen är en översikt. För ett enskilt ärende behöver de aktuella lagbestämmelserna och förutsättningarna kontrolleras.

Kan man få stöd enligt både LSS och socialtjänstlagen?

Ja, det kan vara möjligt när förutsättningarna för respektive stödform är uppfyllda.

Det finns ingen generell regel om att en person som omfattas av LSS därmed är utesluten från stöd enligt socialtjänstlagen.

Samtidigt behöver ansvarig myndighet beakta vilka behov som redan tillgodoses på annat sätt.

Om du har flera typer av stödbehov

En person kan exempelvis ha behov av stöd som aktualiserar olika lagar.

Det kan vara viktigt att tydligt beskriva vilka behov som gäller och vilken insats som efterfrågas.

Om du är osäker på vilken lag som gäller

Kontakta kommunen och be om information om relevanta stödformer.

Du kan också be myndigheten förklara vilken rättslig grund som används för den aktuella prövningen.

Om du har fått avslag

Läs motiveringen och kontrollera vilka möjligheter till överklagande som gäller.

Ett avslag enligt en viss lag innebär inte automatiskt att varje annan möjlig stödform också har prövats.

Checklista: när du jämför stöd enligt LSS och SoL

• Jag vet vilken typ av hjälp jag behöver.
• Jag har undersökt om jag omfattas av någon av LSS tre personkretsar.
• Jag känner till vilka LSS-insatser som kan vara aktuella.
• Jag har undersökt vilka stödformer socialtjänsten erbjuder.
• Jag förstår att olika insatser har olika villkor.
• Jag vet vilken myndighet jag ska kontakta.
• Jag har frågat om eventuella avgifter.
• Jag vet om insatsen kräver individuell behovsprövning.
• Jag har fått veta hur ett beslut motiveras.
• Jag känner till hur jag kan få ett beslut prövat.
• Jag har undersökt om flera stödinsatser kan vara relevanta samtidigt.

Vanliga frågor om skillnaden mellan LSS och socialtjänstlagen

Vad är den största skillnaden mellan LSS och SoL?

LSS gäller personer som tillhör särskilt angivna personkretsar och innehåller tio definierade insatser. Socialtjänstlagen har ett bredare uppdrag och reglerar stöd till människor i många olika livssituationer.

Vad står LSS och SoL för?

LSS står för lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. SoL är en vanlig förkortning för socialtjänstlagen.

Är LSS en rättighetslag?

Ja. Den som uppfyller lagens villkor kan ha rätt till en särskild insats enligt LSS. Det innebär dock inte att varje person i en personkrets automatiskt har rätt till samtliga insatser.

Är socialtjänstlagen också en rättighetslag?

Socialtjänstlagen innehåller både bestämmelser om individuella rättigheter och bestämmelser om socialtjänstens ansvar och verksamhet. Det är därför för förenklat att beskriva lagen som enbart frivillig hjälp utan rätt till prövning.

Vad är skillnaden mellan goda levnadsvillkor och skäliga levnadsförhållanden?

Goda levnadsvillkor är ett begrepp i LSS. Skäliga levnadsförhållanden används i den nya socialtjänstlagens regler om insatser för personliga behov. Begreppen ingår i olika rättsliga sammanhang och innebär inte en automatisk rangordning av alla insatser.

Kan jag få stöd enligt SoL även om jag omfattas av LSS?

Ja, det kan vara möjligt. Förutsättningarna för respektive insats behöver prövas enligt den lag som är aktuell.

Är personlig assistans en insats enligt socialtjänstlagen?

Personlig assistans är en särskild insats enligt LSS. Statlig assistansersättning regleras i socialförsäkringsbalken. Socialtjänstlagen innehåller andra typer av stöd.

Är hemsjukvård en SoL-insats?

Hemsjukvård regleras av hälso- och sjukvårdslagstiftningen och ska inte förväxlas med socialtjänstens insatser.

Är LSS-insatser alltid avgiftsfria?

Nej. Huvudregeln är avgiftsfrihet, men det finns lagstadgade undantag och privata kostnader kan förekomma.

Kan jag överklaga beslut enligt båda lagarna?

Ja, många individuella beslut enligt både LSS och socialtjänstlagen kan överklagas. Kontrollera vilket beslut det gäller och följ överklagandeanvisningen.

Kan socialtjänsten ge insatser utan individuell behovsprövning?

Ja. Enligt den nya socialtjänstlagen kan vissa insatser erbjudas utan individuell behovsprövning under de förutsättningar som anges i lagen. Det gäller inte alla insatser.

Var hittar jag aktuella regler?

Du kan läsa gällande lagstiftning hos Sveriges riksdag och information från bland annat Socialstyrelsen, kommunen och Försäkringskassan.

Sammanfattning: två olika lagar som kan komplettera varandra

LSS och socialtjänstlagen har olika målgrupper, konstruktion och bestämmelser om stöd.

LSS ger särskilda rättigheter till personer som omfattas av lagens personkretsar och uppfyller villkoren för de aktuella insatserna.

Socialtjänstlagen har ett bredare uppdrag och omfattar flera former av stöd och socialtjänstverksamhet.

Den nya socialtjänstlagen från 2025 innebär också att äldre jämförelser behöver uppdateras, särskilt när det gäller begreppen för levnadsförhållanden och möjligheten att erbjuda vissa insatser utan individuell behovsprövning.

Det viktigaste är att förstå vilken insats som är aktuell, vilka villkor som gäller och hur du kan få dina behov prövade.

Den här guiden är framtagen av Inkludera Assistans som generell information om stöd och rättigheter. Inkludera är en assistansanordnare och inte en myndighet. Informationen ersätter inte individuell juridisk rådgivning eller myndighetsbeslut.

Läs gärna vår huvudguide om LSS och våra fördjupade artiklar om personlig assistans, grundläggande behov och ansökan. För information om Inkluderas tjänster finns sidan Personlig assistans.