10 viktiga rättigheter för barn med funktionsnedsättning

1. Rättigheter till stöd och service enligt LSS

LSS innehåller särskilda stödinsatser för personer som tillhör någon av lagens tre personkretsar och uppfyller villkoren för en viss insats.

Även barn kan omfattas av LSS.

Vilket stöd kan vara aktuellt för barn?

Beroende på barnets behov och de rättsliga förutsättningarna kan exempelvis följande insatser vara aktuella:

• Personlig assistans.
• Ledsagarservice.
• Avlösarservice.
• Korttidsvistelse utanför det egna hemmet.
• Korttidstillsyn för skolungdom över 12 år.
• Rådgivning och annat personligt stöd.
• Vissa insatser som gäller boende för barn och ungdomar.

Insatserna har olika syften och villkor.

Ger en diagnos automatiskt rätt till stöd?

Nej. En diagnos kan vara relevant för personkretstillhörigheten, men det krävs också att villkoren för den aktuella insatsen är uppfyllda.

Har barnet rätt att komma till tals?

Ja. Barnets möjlighet att uttrycka sina åsikter och vara delaktigt ska beaktas enligt de regler som gäller.

Hur detta genomförs behöver anpassas till barnets ålder, mognad och förutsättningar att kommunicera.

2. Rätt till utbildning och stöd i skolan

Barn med funktionsnedsättning har rätt till utbildning och ska ges förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål.

Skollagen innehåller bestämmelser om stöd och anpassningar.

Extra anpassningar och särskilt stöd

Om en elev riskerar att inte uppfylla relevanta kriterier för bedömning eller betyg kan stöd behöva sättas in enligt skollagens regler.

När förutsättningarna för särskilt stöd är uppfyllda ska behovet utredas och hanteras enligt gällande bestämmelser.

Stöd även när eleven når kunskapsmålen

Skolan ska också uppmärksamma behov kopplade till en funktionsnedsättning.

Utbildningen ska så långt som möjligt motverka funktionsnedsättningens konsekvenser.

Det betyder att skolans ansvar inte kan reduceras till frågan om eleven för närvarande får godkända betyg.

Vem kontaktar man om stödet inte fungerar?

Börja vanligtvis med ansvarig lärare eller rektor.

Om frågor kvarstår kan du kontakta huvudmannen för verksamheten.

För vissa beslut finns särskilda möjligheter att överklaga. Andra brister kan behöva hanteras genom klagomål eller tillsyn.

3. Personlig assistans i förskolan och skolan

Personlig assistans och stöd inom utbildningen är två olika saker.

Barnet kan behöva individuellt stöd, men det innebär inte att alla behov under skoldagen automatiskt ska tillgodoses genom personlig assistans.

Skolans eget ansvar

Förskolan och skolan har egna skyldigheter enligt skollagstiftningen.

Det kan handla om pedagogiska anpassningar, särskilt stöd och andra åtgärder som behövs inom verksamhetens ansvar.

När kan personlig assistans vara aktuell under skoltid?

Det finns särskilda bestämmelser om personlig assistans och statlig assistansersättning vid deltagande i förskola, skola och vissa andra verksamheter.

I vissa situationer kan undantag vara aktuella, bland annat när särskilda skäl föreligger.

Bedömningen beror på vilken lagstiftning som är tillämplig och barnets individuella behov.

Elevassistent eller personlig assistent?

En elevassistent arbetar inom skolans stödorganisation.

En personlig assistent utför individuellt stöd enligt ett assistansuppdrag.

Rollerna kan beröra samma barn, men har olika ansvar och rättslig grund.

4. Rättigheter enligt barnkonventionen

FN:s konvention om barnets rättigheter, barnkonventionen, är svensk lag.

Den gäller alla barn, inklusive barn med funktionsnedsättning.

Rätt till delaktighet

Enligt artikel 12 ska barn som är i stånd att bilda egna åsikter ges möjlighet att uttrycka dem i frågor som rör barnet.

Barnets åsikter ska tillmätas betydelse utifrån ålder och mognad.

För ett barn som använder alternativ och kompletterande kommunikation kan det vara viktigt att få stöd att uttrycka sin vilja.

Barn med funktionsnedsättning

Barnkonventionens artikel 23 handlar särskilt om barn med funktionsnedsättning.

Den betonar barnets värdighet, självständighet och möjlighet att delta aktivt i samhället.

Artikeln ska förstås tillsammans med övriga rättigheter och tillämplig svensk lagstiftning.

Skydd mot diskriminering

Barnkonventionen innehåller också principer om icke-diskriminering.

Diskrimineringslagen kan ge ytterligare skydd i situationer som omfattas av dess bestämmelser.

Det betyder inte att alla olika behandlingar eller brister automatiskt utgör diskriminering i juridisk mening. En bedömning behöver göras av den konkreta situationen.

5. Rätt till hälso- och sjukvård

Barn med funktionsnedsättning kan ha behov av hälso- och sjukvård, habilitering, rehabilitering och andra medicinska insatser.

Vården har skyldigheter enligt hälso- och sjukvårdslagstiftningen och patientlagen.

Vård efter behov

Hälso- och sjukvården ska ges enligt de principer och krav som gäller för verksamheten.

Vilken undersökning, behandling eller insats som är aktuell avgörs utifrån medicinska och andra relevanta förutsättningar.

Barnets funktionsnedsättning innebär inte automatiskt rätt till varje efterfrågad behandling.

Information och delaktighet

Barn ska få information och möjlighet att vara delaktiga i sin vård på ett sätt som är anpassat efter ålder, mognad och individuella förutsättningar.

Även vårdnadshavarens roll regleras av särskilda bestämmelser.

Habilitering

För vissa barn kan habilitering vara relevant.

Det kan omfatta insatser från olika professioner och stöd som syftar till att främja funktionsförmåga och delaktighet.

Vilka insatser som erbjuds beror på barnets behov och ansvarig verksamhets uppdrag.

6. Hjälpmedel och kommunikationsstöd

Hjälpmedel kan göra stor skillnad för barns möjligheter att kommunicera, förflytta sig och delta i vardagliga aktiviteter.

Men det är viktigt att skilja mellan rätten till relevant bedömning och möjligheten att få en viss produkt förskriven.

Vilka hjälpmedel kan vara aktuella?

Exempel är:

• Rullstolar och förflyttningshjälpmedel.
• Kommunikationsappar och samtalsapparater.
• Bildstöd och andra former av alternativ och kompletterande kommunikation.
• Kognitiva hjälpmedel.
• Individuellt anpassad utrustning för vissa vardagliga aktiviteter.

Vem ansvarar för hjälpmedel?

Regionen eller kommunen kan ha ansvar inom hälso- och sjukvården, beroende på hjälpmedel och hur ansvaret är organiserat.

För hjälpmedel i skolan behöver man också skilja mellan personliga hjälpmedel och utrustning som utbildningsverksamheten ansvarar för.

Hur gör man om barnet behöver ett hjälpmedel?

Kontakta relevant vårdverksamhet, exempelvis habiliteringen, eller fråga skolan när det gäller utrustning i utbildningen.

En individuell bedömning kan behöva göras.

Vilka produkter som kan förskrivas och vilka avgifter som gäller varierar.

7. Delaktighet i fritid, kultur och samhällsliv

Barn med funktionsnedsättning har rätt till delaktighet och ska ges möjlighet att delta i samhällslivet på lika villkor.

Lek, fritidsaktiviteter och kultur är viktiga områden i barnkonventionen.

Lek och fritid

Barnkonventionens artikel 31 behandlar bland annat barns rätt till vila, fritid, lek och deltagande i det kulturella och konstnärliga livet.

Rättigheten gäller också barn med funktionsnedsättning.

Tillgängliga aktiviteter

Arrangörer och verksamheter kan omfattas av krav på tillgänglighet och förbud mot diskriminering enligt tillämpliga bestämmelser.

Det betyder däremot inte att varje aktivitet alltid måste kunna genomföras på ett visst sätt eller att alla lokaler har identiska anpassningar.

Stöd för att delta

Beroende på barnets behov kan exempelvis ledsagarservice, personlig assistans eller andra stödformer vara relevanta.

Rätten till en viss insats behöver prövas enligt de regler som gäller.

Barnets egna intressen och önskemål ska vara en viktig utgångspunkt.

8. Familjestöd och avlösning för närstående

Barnets rättigheter och familjens behov av stöd behöver ibland hanteras parallellt.

Föräldrar kan ha behov av information eller avlastning, och syskon kan ha egna frågor och behov.

Det innebär inte att varje familj automatiskt har rätt till alla stödinsatser.

Avlösarservice

Avlösarservice är en särskild insats enligt LSS.

Den kan under vissa förutsättningar innebära att någon tillfälligt tar över stöd och omvårdnad så att närstående får avlösning.

Korttidsvistelse

Korttidsvistelse utanför hemmet är en annan insats enligt LSS.

Den kan bland annat bidra till miljöombyte, rekreation och personlig utveckling för barnet samt avlastning för närstående.

Stöd till föräldrar och syskon

Kommunen, habiliteringen och andra verksamheter kan erbjuda information, samtalsstöd eller andra former av stöd.

Vad som finns tillgängligt varierar.

Det är viktigt att skilja mellan barnets individuella insats och stöd som riktar sig till föräldrar eller andra närstående.

9. Ekonomiska ersättningar till familjer

Vissa familjer kan ha rätt till ekonomiska ersättningar när ett barn har en funktionsnedsättning.

Vilken ersättning som kan bli aktuell beror på individuella förutsättningar.

Omvårdnadsbidrag

Omvårdnadsbidrag kan under vissa förutsättningar lämnas till föräldrar vars barn har ett större behov av omvårdnad och tillsyn än barn i samma ålder vanligtvis har.

Försäkringskassan prövar rätten enligt särskilda regler.

Merkostnadsersättning

Merkostnadsersättning kan i vissa situationer lämnas när en funktionsnedsättning medför särskilda kostnader som omfattas av regelverket.

Alla utgifter ger inte rätt till ersättning.

Tillfällig föräldrapenning och kontaktdagar

Det finns särskilda bestämmelser om tillfällig föräldrapenning och kontaktdagar som kan vara relevanta för vissa familjer.

Vilka regler som gäller beror bland annat på barnets situation och ålder.

Kan ekonomiska ersättningar kombineras?

Vissa ersättningar kan förekomma samtidigt, men det finns regler om hur hjälpbehov och ersättningar ska beaktas.

Kontrollera därför aktuella villkor hos Försäkringskassan.

10. Barnets bästa och rätten att komma till tals

Barnets bästa är en grundläggande princip inom barnrätten.

Enligt barnkonventionens artikel 3 ska barnets bästa komma i främsta rummet vid åtgärder som rör barn, inom konventionens tillämpningsområde.

Vad betyder barnets bästa?

Barnets bästa behöver bedömas i den aktuella situationen.

Det kan vara relevant att bland annat undersöka barnets behov, egna åsikter, utveckling, trygghet och rättigheter.

Principen innebär inte att varje önskemål barnet eller vårdnadshavaren framför automatiskt ska bli avgörande.

Hur får barnet uttrycka sin vilja?

Barn kan uttrycka sig på många sätt, exempelvis genom tal, tecken, bilder eller tekniska kommunikationshjälpmedel.

Det är viktigt att barnets kommunikationssätt beaktas så att barnet ges en verklig möjlighet att komma till tals.

Hur vägs barnets vilja och vårdnadshavarens ansvar samman?

Vårdnadshavare har rättigheter och skyldigheter när det gäller barnets personliga förhållanden.

Samtidigt ska allt större hänsyn tas till barnets egna synpunkter och förmåga i takt med ålder och mognad.

Vilka bestämmelser som gäller kan skilja sig mellan exempelvis vård, skola och LSS-insatser.

Vad gör du om barnets rättigheter inte tillgodoses?

Om du anser att ditt barn inte får det stöd eller den delaktighet som barnet har rätt till kan det vara bra att börja med att ta reda på vilket regelverk som gäller.

Om det gäller ett beslut enligt LSS

Läs beslutet och dess motivering.

Om du inte håller med om beslutet kan det finnas möjlighet att överklaga det till förvaltningsrätten enligt gällande bestämmelser.

Om det gäller skolan

Kontakta lärare eller rektor och beskriv problemet.

Om det inte löses kan du använda huvudmannens klagomålshantering.

Vissa skolbeslut kan överklagas, medan andra frågor hanteras genom tillsyn eller andra förfaranden.

Om det gäller hälso- och sjukvården

Kontakta ansvarig vårdverksamhet och be om en förklaring.

Patientnämnden kan ge stöd i kontakten med vården.

Andra möjligheter kan vara aktuella beroende på frågans art.

Om det gäller diskriminering

Om du misstänker diskriminering på grund av funktionsnedsättning kan information från Diskrimineringsombudsmannen vara relevant.

Om det gäller ekonomiskt stöd

Kontrollera vilken myndighet som fattat beslutet och vilka möjligheter till omprövning eller överklagande som gäller.

Följ alltid anvisningarna i det aktuella beslutet.

Checklista: barnets rättigheter och möjligheter till stöd

• Jag känner till att barnets rätt till delaktighet gäller även när barnet har svårt att kommunicera.
• Jag har undersökt om stöd enligt LSS är aktuellt.
• Jag vet vem jag kan kontakta om stödet i skolan inte fungerar.
• Jag förstår att personlig assistans under skoltid har särskilda förutsättningar.
• Jag känner till barnets rätt till information och delaktighet i vården.
• Jag vet var jag kan fråga om hjälpmedel.
• Jag har undersökt vilka stödinsatser som kan underlätta deltagande i fritidsaktiviteter.
• Jag känner till vilka former av familje- och anhörigstöd som kan vara aktuella.
• Jag har undersökt om ekonomiska ersättningar kan vara relevanta.
• Barnet ges möjlighet att uttrycka sina egna önskemål.
• Jag vet hur jag kan begära en förklaring av ett beslut eller undersöka möjligheten att överklaga.

Vanliga frågor om rättigheter för barn med funktionsnedsättning

Vilka rättigheter har barn med funktionsnedsättning?

De har samma grundläggande rättigheter som andra barn, bland annat till utbildning, delaktighet, vård enligt gällande regler och skydd mot diskriminering. Särskilda stödinsatser kan också vara aktuella när deras villkor är uppfyllda.

Har alla barn med funktionsnedsättning rätt till personlig assistans?

Nej. Rätten till personlig assistans prövas individuellt enligt LSS eller reglerna om statlig assistansersättning.

Har mitt barn rätt till särskilt stöd i skolan?

Skolan har skyldigheter att uppmärksamma och möta elevers stödbehov enligt skollagen. Om villkoren för särskilt stöd är uppfyllda ska behovet utredas och hanteras enligt gällande bestämmelser.

Kan personlig assistans ges under skoltid?

Ja, under vissa förutsättningar. Skolans eget ansvar och särskilda regler om assistans i utbildningsverksamhet behöver beaktas.

Vad säger barnkonventionen om barn med funktionsnedsättning?

Barnkonventionen omfattar alla barn. Artikel 23 gäller särskilt barn med funktionsnedsättning och artikel 12 handlar om rätten att uttrycka åsikter i frågor som rör barnet.

Har mitt barn rätt till ett visst hjälpmedel?

Ett hjälpmedelsbehov kan behöva bedömas av ansvarig verksamhet. Rätten till en viss produkt beror på de regler och förutsättningar som gäller för förskrivning.

Vilka stödinsatser kan ge föräldrar avlösning?

Avlösarservice och korttidsvistelse enligt LSS kan vara aktuella när villkoren är uppfyllda. Även andra stödformer kan finnas.

Vilka ekonomiska stöd finns?

Exempel är omvårdnadsbidrag, merkostnadsersättning och vissa former av tillfällig föräldrapenning. Varje ersättning har särskilda villkor.

Innebär barnets bästa att barnet alltid får som det vill?

Nej. Barnets bästa ska bedömas och tillmätas betydelse enligt gällande regler. Barnets önskemål är viktiga, men är inte alltid ensamt avgörande.

Vad gör jag om skolan inte ger rätt stöd?

Kontakta först skolan och rektorn. Om frågan inte löses kan du vända dig till huvudmannen. Beroende på frågan kan överklagande, klagomål eller tillsyn bli aktuellt.

Kan jag överklaga ett avslag på stöd enligt LSS?

Ja, beslut om flera LSS-insatser kan överklagas till förvaltningsrätten. Läs anvisningarna i beslutet och kontrollera tidsfristen.

Sammanfattning: barnets rättigheter gäller i hela vardagen

Barn med funktionsnedsättning har rätt till samma grundläggande respekt, delaktighet och skydd som andra barn.

Barnkonventionen, LSS, skollagen, hälso- och sjukvårdslagstiftningen och diskrimineringslagen innehåller viktiga regler som berör olika delar av barnets liv.

Det är samtidigt viktigt att förstå skillnaden mellan grundläggande rättigheter och stödinsatser som kräver en individuell prövning.

Genom att känna till vilket regelverk som gäller, vem som ansvarar och hur ett beslut kan prövas blir det lättare att ställa relevanta frågor och tillvarata barnets rättigheter.

Den här guiden är framtagen av Inkludera Assistans som generell information. Inkludera är assistansanordnare, inte en myndighet. Artikeln ersätter inte individuell juridisk eller medicinsk rådgivning.

Läs mer om personlig assistans för barn, ansökan om personlig assistans och övriga kunskapsartiklar om LSS, skola och familjestöd.