Kunskapsbank · Personlig assistans i vardagen

Personlig assistans i hemmet: en guide till arbetsmiljö och integritet

Publicerad · Inkludera Assistans

En personlig assistent hjälper en man att förflytta sig med en takmonterad lyft i hans ljusa sovrum

Hur skapar man en fungerande arbetsmiljö för personliga assistenter när arbetsplatsen samtidigt är någons privata hem?

Att ha personlig assistans i hemmet innebär att två viktiga behov möts. Den som får assistans ska kunna känna sig hemma, värna sitt privatliv och bestämma över sin vardag. Samtidigt behöver de personliga assistenterna ha en trygg och säker arbetsmiljö.

Det kan väcka frågor om allt från hjälpmedel och förflyttningar till privata utrymmen, arbetsuppgifter och vad som händer när önskemål och arbetsmiljökrav inte går ihop.

I den här guiden förklarar vi hur personlig assistans i hemmet kan organiseras med respekt för självbestämmande, integritet och arbetsmiljö, vilka praktiska lösningar som kan underlätta och hur ansvarsfördelningen fungerar.

När hemmet också är en arbetsplats

För den som har personlig assistans är bostaden först och främst ett hem. Det är en plats för privatliv, familj, vila och vardagliga aktiviteter.

För de personliga assistenterna är samma miljö också en arbetsplats, där arbetet behöver kunna utföras på ett säkert och ändamålsenligt sätt.

Det innebär att både den assistansberättigades rätt till självbestämmande och assistenternas arbetsmiljö behöver tas på allvar.

Ditt hem ska fortsätta vara ditt hem

Personlig assistans ska utformas med respekt för personens individuella behov, önskemål och integritet.

Det kan exempelvis handla om hur hemmet används, när personen vill vara ifred, hur vardagliga rutiner fungerar och vilka delar av bostaden som upplevs som särskilt privata.

Att ha assistenter i hemmet innebär inte att bostaden ska organiseras som en traditionell arbetsplats i alla avseenden.

Arbetsmiljökraven gäller även i privata bostäder

När personliga assistenter utför arbete i en bostad gäller relevanta arbetsmiljöregler.

Arbetsgivaren behöver undersöka risker och vidta nödvändiga åtgärder för att förebygga ohälsa och olycksfall.

Det kan exempelvis handla om belastande arbetsmoment, förflyttningar, hjälpmedel, arbetsutrymmen och organisatoriska förhållanden.

Arbetsgivarens ansvar upphör inte för att arbetet sker i någon annans hem.

Hur hittar man en balans?

En fungerande lösning bygger ofta på dialog, tydlig ansvarsfördelning och individuella anpassningar.

Det är viktigt att skilja mellan personens önskemål om hur hemmet ska fungera och arbetsgivarens skyldighet att hantera arbetsmiljörisker.

Ingen part bör förutsättas lösa alla svårigheter på egen hand.

Vem ansvarar för arbetsmiljön vid personlig assistans i hemmet?

Arbetsmiljöansvaret beror på hur assistansen är organiserad och vem som är arbetsgivare.

När ett assistansbolag anställer de personliga assistenterna är det bolaget som har arbetsgivaransvaret för deras arbetsmiljö.

Om den assistansberättigade själv är arbetsgivare blir ansvarsförhållandena annorlunda.

Assistansbolagets ansvar

En assistansanordnare som är arbetsgivare behöver bedriva ett systematiskt arbetsmiljöarbete.

Det innebär bland annat att undersöka och bedöma risker, förebygga skador och följa upp vidtagna åtgärder.

Arbetsgivaren behöver också se till att assistenter får tillräcklig introduktion och relevant information för att kunna utföra sina arbetsuppgifter.

Den assistansberättigades roll

Den som får assistans ska kunna ha inflytande över sin vardag och hur assistansen utformas.

Samtidigt kan det behövas samarbete kring praktiska frågor som påverkar arbetsmiljön.

Det kan exempelvis handla om att diskutera placeringen av hjälpmedel, hur förflyttningar ska genomföras eller vilka utrymmen som behövs för ett visst arbetsmoment.

Det innebär inte att arbetsgivaren får överföra sitt lagstadgade arbetsmiljöansvar på den assistansberättigade.

När olika behov krockar

Ibland kan ett önskemål om hur hemmet ska användas vara svårt att förena med ett visst arbetsmoment eller en arbetsmiljörisk.

Då behöver arbetsgivaren undersöka problemet, bedöma riskerna och diskutera möjliga lösningar tillsammans med berörda personer.

Det kan exempelvis handla om att ändra arbetssätt, använda andra hjälpmedel eller se över hur assistansen organiseras.

Målet bör vara en lösning som både värnar personens integritet och gör det möjligt att utföra arbetet säkert.

Så skapar du en funktionell arbetsmiljö i hemmet

Det behövs inte alltid stora förändringar för att förbättra arbetsmiljön.

Många gånger kan genomtänkt planering, tydliga rutiner och rätt utrustning underlätta både för den som får assistans och för assistenterna.

Tillräckligt utrymme för arbetsmoment

Vissa arbetsuppgifter kräver att assistenten har möjlighet att röra sig och använda hjälpmedel på ett säkert sätt.

Det kan exempelvis gälla förflyttningar mellan säng och rullstol eller stöd vid personlig hygien.

Om utrymmet är begränsat behöver arbetsgivaren bedöma om arbetsmomentet kan utföras på ett säkert sätt och vilka lösningar som kan vara aktuella.

Förvaring av utrustning och tillhörigheter

I vissa hem kan det vara praktiskt att ha en särskild plats för arbetsrelaterad utrustning.

Det kan också behövas en lämplig lösning för assistenternas personliga tillhörigheter.

Hur detta organiseras behöver anpassas till bostadens förutsättningar och arbetsmiljökraven.

Det finns inte ett generellt krav på att varje assistent alltid ska ha ett separat rum i den assistansberättigades bostad.

Tydliga rutiner i vardagen

Det kan vara värdefullt att komma överens om praktiska rutiner för exempelvis:

  • Hur arbetsrelaterad utrustning förvaras.
  • Vilka utrymmen som används vid olika arbetsmoment.
  • Hur information lämnas mellan arbetspass.
  • Hur assistenten ska agera när personen vill vara ifred.
  • Hur frågor och synpunkter tas upp.
  • Vem som kontaktas om ett arbetsmiljöproblem uppstår.

Rutinerna ska respektera personens integritet och samtidigt fungera inom ramen för arbetsgivarens ansvar.

Pauser, raster och återhämtning

Personliga assistenters arbetstid och möjligheter till rast, paus och återhämtning behöver hanteras enligt tillämpliga arbetstidsregler och anställningsvillkor.

Det är arbetsgivarens uppgift att organisera arbetet så att gällande krav följs.

Den praktiska lösningen kan se olika ut beroende på assistansens omfattning och hur arbetspassen är organiserade.

Ergonomi och säkra förflyttningar vid personlig assistans

Förflyttningar och andra fysiskt belastande arbetsmoment kan innebära arbetsmiljörisker.

Det är därför viktigt att arbetsgivaren bedömer hur arbetet ska utföras och om särskilda hjälpmedel eller arbetssätt behövs.

Vilka situationer kan innebära belastningsrisker?

Exempel på moment som kan behöva undersökas är:

  • Förflyttning mellan säng och rullstol.
  • Hjälp vid dusch och toalettbesök.
  • Stöd vid på- och avklädning.
  • Arbete i begränsade utrymmen.
  • Arbetsställningar som innebär upprepad eller långvarig belastning.

Riskerna beror på hur momentet genomförs, personens behov och arbetsmiljöns utformning.

Vilka förflyttningshjälpmedel kan vara aktuella?

Beroende på situationen kan exempelvis personlyft, glidbräda, förflyttningslakan eller andra individuellt utprovade hjälpmedel vara aktuella.

Valet av hjälpmedel behöver utgå från en professionell bedömning och de förutsättningar som gäller.

Det är viktigt att både den som får assistans och assistenterna får relevant information om hur hjälpmedlen ska användas.

Vem ansvarar för hjälpmedlen?

Ansvar för förskrivning, tillhandahållande, underhåll och användning av hjälpmedel kan vara fördelat mellan olika aktörer.

Det kan exempelvis beröra hälso- och sjukvården, kommunen, arbetsgivaren och den enskilde.

Därför bör ansvarsfördelningen klargöras för det aktuella hjälpmedlet.

Arbetsgivaren måste samtidigt hantera de arbetsmiljörisker som finns i arbetet.

Tekniska hjälpmedel som kan underlätta i hemmet

Tekniska lösningar kan ibland göra vardagen mer självständig och samtidigt underlätta för assistenterna.

Vilka hjälpmedel som är lämpliga varierar mellan olika personer.

Hjälpmedel för kommunikation

För personer som behöver stöd vid kommunikation kan exempelvis kommunikationshjälpmedel, bildstöd eller annan individuellt anpassad teknik vara användbar.

Assistenten kan behöva lära sig hur hjälpmedlen fungerar och hur personen använder dem.

Påminnelser och vardagsstruktur

Digitala kalendrar, visuella scheman och påminnelsefunktioner kan i vissa situationer bidra till struktur och förutsägbarhet.

Det är viktigt att lösningarna anpassas efter personens egna önskemål och behov.

Larm och annan säkerhetsteknik

Olika typer av larm kan vara aktuella beroende på den individuella situationen.

Teknik som påverkar en persons rörelsefrihet eller innebär övervakning kräver särskild försiktighet.

Frågor om integritet, samtycke, personuppgifter och tillämpliga regler behöver hanteras innan en lösning används.

Ett hjälpmedel ska inte införas enbart för att förenkla arbetet om det innebär ett otillåtet eller omotiverat intrång i privatlivet.

Bostadsanpassning vid personlig assistans

I vissa situationer kan bostadens utformning göra det svårt att genomföra vardagliga aktiviteter eller använda nödvändiga hjälpmedel.

Då kan det vara aktuellt att undersöka möjligheten till bostadsanpassning.

Vad är bostadsanpassning?

Bostadsanpassning kan innebära åtgärder i eller i anslutning till bostaden för att göra den mer användbar för en person med funktionsnedsättning.

Det kan exempelvis handla om anpassningar av dörröppningar, badrum eller andra delar av bostaden.

Vem kan få bostadsanpassningsbidrag?

Bostadsanpassningsbidrag regleras genom särskild lagstiftning.

Kommunen prövar ansökningar om bidrag utifrån de förutsättningar som gäller.

En viktig skillnad är att bostadsanpassningsbidrag ska bedömas utifrån den enskildes behov enligt reglerna för bidraget. Ett behov av att förbättra arbetsmiljön för anställda innebär inte automatiskt rätt till bostadsanpassningsbidrag.

Vart vänder man sig?

Kontakta kommunen för information om ansökan om bostadsanpassningsbidrag.

Om du behöver hjälp med individuella hjälpmedel eller att bedöma din funktionsförmåga kan du också kontakta relevant vårdgivare eller arbetsterapeut.

Så skyddar du din personliga integritet när du har assistans hemma

Personlig assistans innebär ofta att assistenter får insyn i delar av vardagen som andra människor vanligtvis håller privata.

Därför är det viktigt att integritet och självbestämmande genomsyrar hur assistansen organiseras.

Respektera privata utrymmen

Det kan vara bra att prata om vilka delar av hemmet som är privata och hur assistenten ska agera när personen vill vara ostörd.

Hur detta fungerar behöver samtidigt ta hänsyn till vilka arbetsuppgifter assistenten behöver utföra.

Var tydlig med önskemål och gränser

Det kan exempelvis handla om:

  • När personen vill ha sällskap eller vara ifred.
  • Hur assistenten ska agera när gäster kommer.
  • Hur personliga samtal och privata angelägenheter hanteras.
  • Hur mobiltelefoner och annan teknik får användas under arbetet.
  • Vilka rutiner som gäller för dokumentation.

Det är bra om viktiga rutiner är kända av berörda assistenter.

Tystnadsplikt och personuppgifter

Personliga assistenter omfattas av regler om tystnadsplikt eller sekretess beroende på hur verksamheten bedrivs.

Privata assistansverksamheter omfattas av relevanta bestämmelser om tystnadsplikt enligt LSS.

Det innebär bland annat att personliga förhållanden inte får röjas obehörigen.

Det finns samtidigt situationer där information behöver behandlas eller delas på ett tillåtet sätt för att verksamheten ska fungera.

Arbetsgivaren ansvarar för att personalen får information om vilka regler och rutiner som gäller.

Vad gäller för bilder och sociala medier?

Assistenter ska inte publicera bilder, filmer eller personliga uppgifter om någon som får assistans utan att de rättsliga förutsättningarna är uppfyllda.

Det gäller också uppgifter som kan avslöja personliga förhållanden eller känslig information.

Vid osäkerhet bör arbetsgivaren kontaktas innan material hanteras eller sprids.

Anhöriga och assistenter: tydliga roller i hemmet

När personlig assistans utförs i en bostad där även familjemedlemmar bor kan frågor uppstå om assistentens arbetsuppgifter och ansvar.

Vad ingår i assistentens uppdrag?

Arbetsuppgifterna ska utgå från den assistansberättigades individuella behov och den assistans som har beviljats.

En personlig assistent är inte automatiskt anställd för att utföra hushållsarbete eller andra uppgifter åt samtliga personer i ett hushåll.

Det kan behövas tydliga rutiner för att skilja mellan uppgifter som ingår i assistansuppdraget och uppgifter som faller utanför.

Vad händer om anhöriga ställer andra krav?

Om anhöriga, assistenter och den assistansberättigade har olika uppfattningar om arbetsuppgifterna är det viktigt att frågan tas upp med ansvarig arbetsgivare eller arbetsledare.

Det kan behövas ett förtydligande av uppdragets omfattning och ansvarsfördelningen.

Kan en familjemedlem arbeta som personlig assistent?

Det kan vara möjligt att anställa en familjemedlem som personlig assistent, under förutsättning att relevanta regler följs.

Hur det fungerar i praktiken beror bland annat på anställningsförhållanden, assistansens upplägg och vilka regler som gäller i den aktuella situationen.

För vissa personer kan en familjemedlem som assistent bidra till trygghet och kontinuitet. Andra föredrar assistenter utanför familjen, eller en kombination.

Det finns ingen lösning som passar alla.

Vad gör du om arbetsmiljön inte fungerar?

Om det uppstår återkommande problem är det viktigt att de tas på allvar.

Det kan exempelvis gälla bristande ergonomi, otydliga rutiner, konflikter kring arbetsuppgifter eller svårigheter att förena privatliv och assistans.

  1. Steg 1: Beskriv problemet

    Försök identifiera vilka situationer som inte fungerar och vilka konsekvenser de får.

  2. Steg 2: Kontakta ansvarig arbetsgivare

    Om problemet gäller assistenternas arbetsmiljö ska arbetsgivaren involveras.

    Den assistansberättigade bör också få möjlighet att framföra sina behov och önskemål när lösningar diskuteras.

  3. Steg 3: Undersök möjliga anpassningar

    Det kan exempelvis handla om andra hjälpmedel, förändrade arbetssätt eller tydligare rutiner.

    Arbetsgivaren behöver bedöma riskerna och vilka åtgärder som krävs.

  4. Steg 4: Följ upp lösningen

    När åtgärder har genomförts är det viktigt att kontrollera om de fungerar i praktiken.

    Om problemen kvarstår kan ytterligare bedömningar eller insatser behövas.

Checklista: personlig assistans i hemmet

Använd gärna checklistan när du tillsammans med berörda personer ser över hur assistansen fungerar hemma.

Vanliga frågor om personlig assistans i hemmet

Vem ansvarar för assistenternas arbetsmiljö i mitt hem?

Arbetsgivaren har arbetsmiljöansvaret. Om assistenterna är anställda av ett assistansbolag är det bolaget som ansvarar för sitt arbetsmiljöarbete. Om du själv är arbetsgivare ser ansvarsförhållandena annorlunda ut.

Måste jag anpassa hela mitt hem för assistenterna?

Nej, det finns inget generellt krav på att hela bostaden ska utformas som en traditionell arbetsplats. Däremot behöver relevanta arbetsmiljörisker hanteras och arbetet kunna utföras säkert.

Har personliga assistenter rätt till ett eget rum i bostaden?

Det finns inte ett generellt krav på att varje personlig assistent ska ha ett eget rum. Arbetsgivarens bedömning av arbetsmiljön och det aktuella arbetets förutsättningar är viktiga.

Vem betalar för hjälpmedel som behövs?

Det beror på vilken typ av hjälpmedel det gäller och varför det behövs. Ansvarsfördelningen kan involvera bland annat hälso- och sjukvården, kommunen och arbetsgivaren.

Kan jag få bostadsanpassningsbidrag för att underlätta assistansen?

Det kan vara möjligt om villkoren för bidraget är uppfyllda. Kommunen bedömer ansökan utifrån den enskildes behov och tillämpliga regler. Enbart arbetsgivarens önskemål om en förbättrad arbetsmiljö innebär inte automatiskt rätt till bidrag.

Har jag rätt till privatliv när jag har personlig assistans?

Ja. Självbestämmande och personlig integritet är viktiga utgångspunkter för assistansen. Hur assistansen organiseras behöver dock också ta hänsyn till de arbetsuppgifter som ska utföras och gällande arbetsmiljökrav.

Kan en anhörig bestämma vilka uppgifter assistenten ska utföra?

Assistentens uppdrag ska utgå från den assistansberättigades behov, relevant ansvarsfördelning och arbetsgivarens instruktioner. Anhöriga har inte automatiskt rätt att lägga till arbetsuppgifter som ligger utanför uppdraget.

Kan en familjemedlem vara personlig assistent?

Ja, det kan vara möjligt. Förutsättningarna beror på anställningsförhållandena och tillämpliga regler.

Vad gör jag om en assistent inte respekterar mitt privatliv?

Ta i första hand upp situationen med assistenten eller ansvarig person hos assistansanordnaren, beroende på vad som har hänt. Vid allvarliga händelser kan det behövas ytterligare åtgärder enligt verksamhetens rutiner.

Sammanfattning: ett tryggt hem och en fungerande arbetsplats

Personlig assistans i hemmet behöver fungera både för den som får assistansen och för dem som utför arbetet.

Den assistansberättigades självbestämmande och integritet är viktiga utgångspunkter, samtidigt som arbetsgivaren måste ta ansvar för assistenternas arbetsmiljö.

Tydliga rutiner, rätt hjälpmedel, genomtänkt introduktion och en respektfull dialog kan bidra till att förebygga problem.

Det viktigaste är att lösningarna utgår från den individuella situationen och att frågor om ansvar och säkerhet inte lämnas oklara.

Den här guiden är framtagen av Inkludera Assistans i informationssyfte och ersätter inte en individuell arbetsmiljöbedömning, juridisk rådgivning eller professionell bedömning av hjälpmedelsbehov.

Vill du läsa mer om hur personlig assistans fungerar kan du besöka vår sida om personlig assistans. För information om Inkluderas arbetssätt kan du läsa mer om hållbar assistans.

Tillbaka till kunskapsbanken
Ring ossBli kontaktad