Sovande jour i personlig assistans: 7 saker du behöver veta

Vad är sovande jour inom personlig assistans?

Sovande jour är ett vanligt uttryck för en situation där en personlig assistent befinner sig på arbetsplatsen under natten och under vissa förutsättningar kan sova eller vila i väntan på att hjälp behövs.

Assistenten ska kunna utföra de arbetsuppgifter som ingår i uppdraget när behov uppstår.

Det är viktigt att förstå att uttrycket sovande jour används inom arbetsliv och schemaläggning, medan reglerna om assistansersättning använder egna begrepp för hur olika typer av behov och tid ska bedömas.

Vad är syftet med sovande jour?

Sovande jour kan vara ett sätt att organisera arbetet när någon behöver ha en personlig assistent nära till hands under natten, utan att assistenten förväntas utföra aktiva arbetsuppgifter kontinuerligt.

Om en person däremot behöver omedelbar hjälp, tät tillsyn eller återkommande insatser kan andra bemanningslösningar vara nödvändiga.

Vilken lösning som är lämplig måste bedömas utifrån den faktiska situationen.

Är sovande jour samma sak som väntetid?

Inte exakt.

Väntetid enligt 9 a § LSS är tid under den enskildes dygnsvila när en assistent behöver vara tillgänglig i väntan på att hjälp behövs, utan att det är fråga om tillsyn. Beredskap avser i stället att assistenten finns till förfogande på annan plats.

Sovande jour används ofta som ett praktiskt och arbetsrättsligt uttryck för hur arbetet organiseras.

Begreppen hör till olika regelsystem och ska inte användas som synonymer.

I den statliga assistansersättningen ersätts en timmes väntetid med en fjärdedel och en timmes beredskap med en sjundedel av ersättningen för en assistanstimme. Exempel: 8 timmar väntetid ger 8 × 1/4 = 2 ersättningsekvivalenta assistanstimmar; 7 timmar beredskap ger 7 × 1/7 = 1. Det är ersättningsberäkning, inte två respektive en timmes faktisk bemanning och inte regler om assistentens lön. Aktiv hjälp ska hållas isär; samma tid ska inte dubbelräknas.

Kvoterna följer FKFS 2016:4, 2 § och gäller statlig assistansersättning. De får inte automatiskt överföras till kommunal assistans eller kollektivavtalsersättning. ATL har undantag, bland annat för arbete i arbetsgivarens hushåll, och kollektivavtal kan påverka reglerna. Kontrollera vilket regelsystem och avtal som gäller i anställningen.

1. Behovet av nattassistans bedöms individuellt

Det första viktiga att känna till är att nattliga hjälpbehov behöver bedömas utifrån individens situation.

En person kan behöva hjälp vid vissa tillfällen under natten, medan någon annan behöver mer omfattande stöd.

Vilka nattliga hjälpbehov kan vara aktuella?

Exempel kan vara:

• Hjälp vid toalettbesök eller annan personlig hygien.
• Hjälp med att ändra kroppsläge eller förflytta sig.
• Stöd med individuella behov som uppstår under dygnsvilan.
• Hjälp som behöver finnas tillgänglig under särskilda förutsättningar.

Vilka behov som kan omfattas av personlig assistans beror på gällande rätt och personens beslut.

Innebär behov av nattstöd automatiskt rätt till sovande jour?

Nej.

Ett behov av hjälp på natten innebär inte automatiskt rätt till en viss bemanningsform, ett visst antal timmar eller en viss ersättningsmodell.

Ansvarig myndighet behöver bedöma hjälpbehoven enligt de regler som gäller.

Hur assistenterna sedan schemaläggs behöver också hanteras av arbetsgivaren.

Vem beslutar om nattassistans?

Kommunen prövar personlig assistans enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS).

Försäkringskassan prövar statlig assistansersättning enligt socialförsäkringsbalken.

Vilken myndighet som är aktuell beror på vilket stöd eller vilken ersättning som prövas.

2. Sovande jour, väntetid och vaken natt är olika saker

Det är vanligt att uttrycken används som om de betydde samma sak.

Men för att förstå ett beslut eller ett schema behöver man skilja mellan flera situationer.

Vad innebär vaken natt?

Vaken natt innebär i praktiken att assistenten är vaken under arbetspasset och kan utföra sina arbetsuppgifter.

Det betyder inte att assistenten nödvändigtvis hjälper den assistansberättigade aktivt varje minut.

En vaken assistent kan vara nödvändig när behovens karaktär kräver att någon är vaken och kan reagera utan den fördröjning som skulle uppstå om personen först behövde väckas.

Vad innebär väntetid?

Väntetid handlar om att assistenten behöver vara tillgänglig för att ge hjälp under den assistansberättigades dygnsvila.

Det finns särskilda bestämmelser om hur sådan tid kan beaktas vid beräkning av assistansersättning.

Dessa regler ska inte förväxlas med arbetsgivarens skyldigheter eller assistentens lönevillkor.

Vad är beredskap?

Beredskap används i situationer där en assistent ska kunna infinna sig vid behov utan att nödvändigtvis befinna sig på samma plats som den assistansberättigade.

Även beredskap omfattas av särskilda regler.

Det är därför viktigt att inte beskriva beredskap, väntetid och aktiv assistans som utbytbara lösningar.

Jämförelse mellan olika former av nattstöd

Tabellen ger en förenklad överblick. Ett enskilt assistansbeslut och ett arbetsschema kan behöva granskas mer i detalj.

3. Försäkringskassan bedömer hjälpbehovet: inte bara hur schemat ser ut

Vid statlig assistansersättning behöver Försäkringskassan bedöma vilka hjälpbehov som finns och hur de omfattas av reglerna.

Att ett assistansbolag schemalägger ett pass som sovande jour innebär inte i sig att Försäkringskassan har beviljat motsvarande ersättning.

Vad kan vara relevant i bedömningen?

Myndigheten kan behöva förstå:

• Vilken hjälp personen behöver under natten.
• När och hur ofta hjälp behövs.
• Vilka moment som ska utföras.
• Om assistenten behöver vara närvarande.
• Om assistenten måste vara vaken.
• Om andra lösningar redan tillgodoser behovet.

Vilka uppgifter som behöver utredas beror på det aktuella ärendet.

Behöver nattbehoven beskrivas särskilt?

Det kan vara relevant att beskriva hur hjälpbehoven ser ut under dygnsvilan, särskilt om de skiljer sig från behoven dagtid.

Beskriv den faktiska situationen och vilka moment som behöver utföras.

Det är viktigt att inte överdriva hur ofta hjälp behövs eller anpassa uppgifterna för att uppnå en viss ersättning.

Är en viss diagnos tillräcklig?

Nej.

En diagnos kan förklara varför hjälpbehov uppstår, men den ger inte automatiskt rätt till nattassistans eller en viss bemanningslösning.

Bedömningen behöver utgå från de individuella behoven och lagens villkor.

4. Väntetid, arbetstid och ersättning följer olika regler

Det fjärde viktiga området är ekonomi och arbetstidsregler.

Här uppstår ofta missförstånd eftersom ordet ersättning kan syfta på två helt olika saker: assistansersättning från staten och lön eller jourersättning till en anställd.

Hur räknas väntetid inom assistansersättningen?

Det finns särskilda regler om hur väntetid under dygnsvilan ska beräknas och ersättas vid statlig assistansersättning.

Den tid som ersätts behöver därför inte motsvara antalet faktiska klocktimmar på samma sätt som vid aktiv assistans.

De exakta beräkningsreglerna ska alltid kontrolleras mot aktuell lagstiftning och Försäkringskassans vägledning.

Räknas jourtid som arbetstid?

Hur jourtid behandlas enligt arbetstidsreglerna behöver skiljas från hur den ersätts inom assistansersättningen.

Jour på arbetsplatsen omfattas av arbetstidsregler, men vilka villkor som gäller påverkas också av tillämpliga kollektivavtal och särskilda bestämmelser.

Får assistenten lägre lön under sovande jour?

Lön och jourersättning är arbetsrättsliga frågor.

Vilka nivåer och villkor som gäller beror bland annat på anställningsavtal och kollektivavtal.

Det går därför inte att ange en generell ersättningsnivå för alla personliga assistenter.

Vem ansvarar för att reglerna följs?

Den som är arbetsgivare ansvarar för att arbetstid, vila, arbetsmiljö och anställningsvillkor hanteras enligt tillämpliga regler.

Den assistansberättigades inflytande över sina rutiner innebär inte att arbetsgivaren kan lämna över detta ansvar.

5. Sovande jour kräver fungerande rutiner och en lämplig arbetsmiljö

För att ett upplägg med sovande jour ska fungera behöver förutsättningarna vara genomtänkta.

Det handlar både om den assistansberättigades behov och om assistentens arbetsmiljö.

Var ska assistenten vila?

Assistenten behöver ha förutsättningar för den vila som jourupplägget är avsett att möjliggöra.

Hur viloplatsen ska utformas beror på arbetsmiljöförhållandena och relevanta arbetsrättsliga krav.

Det är inte korrekt att beskriva ett separat sovrum som ett universellt krav i alla assistansuppdrag.

Hur ska assistenten kunna väckas?

Om assistenten ska kunna ge hjälp när behov uppstår behöver det finnas ett fungerande sätt att påkalla uppmärksamhet.

Lösningen kan se olika ut beroende på personens kommunikation, rörelseförmåga och individuella hjälpbehov.

Tekniska lösningar behöver bedömas med hänsyn till funktion och säkerhet.

Vad händer om behoven uppstår ofta?

Om assistenten behöver väckas återkommande eller utföra omfattande insatser kan förutsättningarna för sovande jour påverkas.

Då kan arbetsgivaren behöva se över hur arbetet organiseras.

Det kan även finnas anledning att kontakta ansvarig myndighet om det beviljade stödet inte längre motsvarar de faktiska hjälpbehoven.

Vem ansvarar för arbetsmiljön i hemmet?

När en personlig assistent arbetar i den assistansberättigades bostad är hemmet också en arbetsplats.

Arbetsgivaren har ett arbetsmiljöansvar, samtidigt som den assistansberättigades integritet och rätt till privatliv ska respekteras.

Frågor om utrustning, viloplats och arbetsrutiner behöver därför hanteras genom dialog.

6. Aktiv nattassistans och medicinska behov måste bedömas korrekt

Nattliga behov kan ibland vara nära kopplade till medicinska tillstånd.

Det är särskilt viktigt att inte utgå från att sovande jour är lämplig bara för att hjälpbehoven inte uppstår varje natt.

När kan vaken natt vara nödvändig?

Om hjälpen måste kunna ges utan dröjsmål kan en vaken assistent vara nödvändig.

Det behöver dock bedömas utifrån den konkreta situationen och vilket ansvar som gäller för insatserna.

Vad gäller vid andningsrelaterade behov?

Andningssvårigheter eller behov av andningsutrustning kan innebära komplexa medicinska frågor.

Det behöver klargöras vilka moment som är hälso- och sjukvård, vilka som eventuellt har bedömts som egenvård och vilka behov som omfattas av personlig assistans.

En medicinsk risk ska inte hanteras enbart genom att schemalägga en sovande assistent utan relevant bedömning.

Kan en assistent utföra egenvård på natten?

Det kan vara möjligt under vissa förutsättningar.

Men en egenvårdsbedömning innebär inte automatiskt rätt till fler assistanstimmar eller att alla medicinska uppgifter får utföras av assistenter.

Ansvar, instruktioner och kompetens behöver vara tydliga.

När behöver stödet omprövas?

Om de nattliga hjälpbehoven förändras kan det finnas anledning att diskutera situationen med assistansanordnaren, vården eller ansvarig myndighet.

En schemaändring och en ändring av själva assistansbeslutet är två olika saker.

7. Integritet och självbestämmande gäller även under natten

Personlig assistans ska genomföras med respekt för den enskildes självbestämmande och integritet.

Det gäller också när en assistent arbetar eller vistas i hemmet under dygnsvilan.

Natten är en privat del av vardagen

Den assistansberättigade ska kunna påverka hur hjälpen ges och hur privata utrymmen används, med hänsyn till gällande regler och de behov som behöver tillgodoses.

Det kan exempelvis handla om rutiner för att gå in i sovrummet, kommunikation och hur hjälpen ska utföras.

Vad händer om någon behöver hjälp utan att kunna ropa?

Då behöver det finnas ett fungerande sätt att kommunicera behovet.

Vilken lösning som är lämplig måste bedömas utifrån personens förutsättningar.

Tekniska hjälpmedel kan vara relevanta, men de behöver vara ändamålsenliga och säkra.

Hur kan man hitta en fungerande balans?

Den assistansberättigades önskemål och behov behöver kombineras med arbetsmiljökrav och praktisk säkerhet.

Det är viktigt att vara tydlig med vilka rutiner som gäller och vem som ansvarar för dem.

Hur ansöker man om personlig assistans under natten?

Om du behöver personlig assistans på natten kan det vara relevant att ta upp dessa behov i ansökan eller i kontakten med den myndighet som ansvarar för ditt beslut.

1. Steg 1: Beskriv vilka nattliga hjälpbehov som finns

   Utgå från de faktiska situationerna.

   Förklara vilken hjälp du behöver och varför.

2. Steg 2: Klargör om hjälpen kräver aktiv insats eller tillgänglighet

   Det kan vara relevant att skilja mellan tillfällen då assistenten utför hjälp och tid då assistenten behöver finnas tillgänglig.

   Den rättsliga klassificeringen görs av ansvarig myndighet.

3. Steg 3: Ta fram relevanta underlag

   Om det finns medicinska eller andra särskilda förhållanden kan underlag från relevanta professioner behövas.

   Det är viktigt att sådana underlag beskriver den faktiska situationen.

4. Steg 4: Kontakta kommunen eller Försäkringskassan

   Kommunen prövar personlig assistans enligt LSS.

   Försäkringskassan prövar statlig assistansersättning.

   Fråga vilken information som behövs för den aktuella bedömningen.

5. Steg 5: Läs beslutet och förstå hur tiden bedömts

   Om myndigheten fattar beslut om nattliga behov är det viktigt att förstå hur olika typer av hjälp och tillgänglighet har bedömts.

   Be om en förklaring om beräkningen eller motiveringen är oklar.

6. Steg 6: Ta upp problem med den praktiska bemanningen

   Om du redan har nattassistans men upplägget inte fungerar bör du ta upp frågan med assistansanordnaren.

   Om problemen beror på förändrade hjälpbehov kan även ansvarig myndighet behöva kontaktas.

Checklista: sovande jour och nattassistans

• Jag vet vilka konkreta hjälpbehov jag har under natten.
• Jag förstår skillnaden mellan aktiv assistans, väntetid, sovande jour och vaken natt.
• Jag har undersökt vad mitt assistansbeslut omfattar.
• Jag vet hur assistenten ska kunna uppmärksamma när hjälp behövs.
• Det finns tydliga rutiner för nattliga hjälpinsatser.
• Eventuella medicinska moment har rätt ansvarsfördelning.
• Assistentens möjlighet till vila har beaktats.
• Arbetsmiljön i bostaden har bedömts av arbetsgivaren.
• Min integritet och mina önskemål har beaktats.
• Jag vet vem jag ska kontakta om nattbehoven förändras.
• Jag vet hur jag kan få ett myndighetsbeslut förklarat eller prövat.

Vanliga frågor om sovande jour i personlig assistans

Vad betyder sovande jour?

Sovande jour används ofta när en personlig assistent är på plats under natten och under vissa förutsättningar får sova eller vila mellan eventuella hjälpinsatser.

Är sovande jour samma sak som väntetid?

Inte exakt. Väntetid är ett begrepp som används vid bedömning och beräkning inom personlig assistans och assistansersättning. Sovande jour används framför allt för att beskriva hur ett arbetspass är organiserat.

Vad är skillnaden mellan sovande jour och vaken natt?

Vid sovande jour kan assistenten under vissa förutsättningar vila. Vid vaken natt är assistenten vaken och tillgänglig för arbetet. Vilken bemanningslösning som är lämplig beror på hjälpbehoven och övriga förutsättningar.

Måste assistenten arbeta aktivt hela natten vid vaken natt?

Nej. Vaken natt innebär inte nödvändigtvis att konkreta hjälpinsatser pågår varje minut, men assistenten ska vara vaken och kunna utföra sitt arbete.

Har jag rätt till sovande jour om jag behöver hjälp på natten?

Nattliga hjälpbehov kan omfattas av personlig assistans, men det finns ingen automatisk rätt till en viss bemanningsform. En individuell prövning krävs.

Hur bedömer Försäkringskassan väntetid?

Försäkringskassan bedömer behov av assistans och tillgänglighet under dygnsvilan enligt reglerna om assistansersättning. Det finns särskilda beräkningsbestämmelser för väntetid.

Räknas sovande jour som arbetstid?

Jour på arbetsplatsen omfattas av arbetstidsregler. De exakta villkoren för ett arbetspass behöver bedömas enligt tillämplig lagstiftning och kollektivavtal.

Får en assistent lägre ersättning vid sovande jour?

Löne- och jourvillkor varierar beroende på anställningsavtal och kollektivavtal. Det är en annan fråga än hur väntetid ersätts inom assistansersättningen.

Måste assistenten ha ett eget sovrum?

Det finns inte ett generellt svar som passar alla uppdrag. Arbetsgivaren behöver bedöma förutsättningarna för vila och arbetsmiljö i den aktuella bostaden.

Vad händer om assistenten behöver väckas ofta?

Om nattliga behov uppstår ofta kan det påverka om ett upplägg med sovande jour fungerar. Arbetsgivaren kan behöva se över bemanningen och det kan finnas anledning att kontakta ansvarig myndighet om hjälpbehoven förändrats.

Kan sovande jour användas vid andningsproblem?

Det beror på den individuella situationen. Andningsrelaterade behov kan kräva medicinsk bedömning och särskilda säkerhetslösningar. Man ska inte förutsätta att sovande jour är tillräckligt.

Kan jag påverka hur nattassistansen fungerar?

Ja. Självbestämmande och integritet är viktiga principer enligt LSS. Samtidigt behöver arbetet organiseras med hänsyn till beslut, arbetsmiljö och andra tillämpliga regler.

Vad gör jag om min nattassistans inte fungerar?

Ta upp problemet med assistansanordnaren. Om det handlar om att ditt beviljade stöd inte motsvarar hjälpbehoven kan du behöva kontakta kommunen eller Försäkringskassan.

Sammanfattning: nattassistans handlar om rätt stöd och tydligt ansvar

Sovande jour är ett vanligt sätt att beskriva ett nattligt assistansupplägg där assistenten under vissa förutsättningar kan vila mellan hjälpinsatser.

Men sovande jour, väntetid, beredskap, aktiv assistans och vaken natt är inte identiska begrepp.

Det är viktigt att skilja mellan myndighetens bedömning av hjälpbehov och assistansanordnarens ansvar för schemaläggning, arbetstid och arbetsmiljö.

Behov av stöd under natten ska bedömas individuellt, och den praktiska lösningen behöver fungera utifrån personens behov, säkerhet och självbestämmande.

Om det finns medicinska behov måste också ansvarsfördelningen mellan personlig assistans, egenvård och hälso- och sjukvård vara tydlig.

Den här guiden är framtagen av Inkludera Assistans som generell information. Inkludera är en assistansanordnare och inte en myndighet. Innehållet ersätter inte individuell juridisk, arbetsrättslig eller medicinsk rådgivning.

Läs mer om personlig assistans, ansökan om personlig assistans och juridiskt stöd. Om du överväger en annan anordnare finns även information om att byta assistansbolag.