Kunskapsbank · Diagnoser och behov

Personlig assistans vid ALS: hjälpbehov, andning och stöd när behoven förändras

Publicerad · Uppdaterad · Inkludera Assistans

Två personer sitter med en bok i ett vardagsrum

Kan du få personlig assistans om du har ALS? Hur fungerar stödet när tal, rörelseförmåga, sväljning eller andning påverkas? Och vad behöver planeras när hjälpbehoven förändras?

ALS, amyotrofisk lateralskleros, är en neurologisk sjukdom som påverkar de motoriska nervcellerna. Sjukdomen leder till tilltagande muskelsvaghet, men symtom, förlopp och hjälpbehov varierar mellan personer.

För den som har omfattande hjälpbehov kan personlig assistans vara en viktig stödinsats. Samtidigt kan kontakten med hälso- och sjukvården vara särskilt betydelsefull, exempelvis vid behov av andningsbehandling, kommunikationshjälpmedel och förflyttningshjälpmedel.

Diagnosen ALS ger inte automatiskt rätt till personlig assistans. Rätten prövas utifrån individuella hjälpbehov och de villkor som gäller enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) eller reglerna om statlig assistansersättning.

Här går vi igenom vilka behov som kan vara aktuella, hur ansvarsfördelningen fungerar och vad du behöver känna till om ansökan och förändrade hjälpbehov.

Kan man få personlig assistans om man har ALS?

Ja. En person med ALS kan under vissa förutsättningar ha rätt till personlig assistans.

Det avgörande är inte diagnosen ensam, utan hur sjukdomen påverkar funktionsförmågan och vilka konkreta hjälpbehov som finns.

ALS och personkrets enligt LSS

En person med ALS kan i vissa situationer omfattas av personkrets 3 enligt 1 § LSS.

Denna personkrets omfattar personer med andra stora och varaktiga fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar som uppfyller särskilda kriterier, bland annat betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och ett omfattande behov av stöd eller service.

Bedömningen görs individuellt.

Kommunal personlig assistans och statlig assistansersättning

Kommunen prövar personlig assistans enligt LSS.

Försäkringskassan prövar statlig assistansersättning enligt socialförsäkringsbalken.

För statlig assistansersättning gäller som huvudregel att behovet av hjälp med grundläggande behov ska överstiga 20 timmar i genomsnitt per vecka, utöver övriga lagstadgade villkor.

Denna gräns är inte en generell miniminivå för kommunal personlig assistans.

Ålder och ansökan

Det finns särskilda åldersbestämmelser för personlig assistans och assistansersättning.

Eftersom reglerna och övergångsbestämmelserna behöver tillämpas korrekt bör du kontrollera vilken åldersregel som gäller i just ditt ärende hos kommunen eller Försäkringskassan.

Det är särskilt viktigt att inte förlita sig på äldre artiklar som anger en viss åldersgräns utan sammanhang.

Vilka grundläggande behov kan vara aktuella vid ALS?

Personlig assistans har en särskild rättslig koppling till grundläggande behov enligt 9 a § LSS.

De sju grundläggande behoven är:

  1. Andning.
  2. Personlig hygien.
  3. Måltider.
  4. Av- och påklädning.
  5. Kommunikation med andra.
  6. Stöd som behövs på grund av en psykisk funktionsnedsättning för att förebygga att personen fysiskt skadar sig själv, någon annan eller egendom.
  7. Stöd som behövs löpande under större delen av dygnet på grund av ett medicinskt tillstånd som innebär fara för livet eller annars en överhängande och allvarlig risk för den fysiska hälsan.

Vilka behov som är aktuella varierar mellan personer med ALS.

De olika grundläggande behoven har dessutom särskilda rättsliga kriterier. En medicinsk diagnos, ett visst hjälpmedel eller en generell beskrivning av omfattande stödbehov är därför inte tillräckligt för att avgöra rätten till assistans.

Vad gäller andra personliga behov?

Om villkoren för personlig assistans är uppfyllda kan även hjälp med andra personliga behov bli aktuell enligt gällande bestämmelser.

Det kan exempelvis röra vissa förflyttningar eller stöd i vardagliga aktiviteter.

Det betyder inte att varje aktivitet automatiskt ger rätt till assistans eller att en viss diagnos innebär ett bestämt antal timmar.

Nio behovsområden som kan förekomma vid ALS

ALS kan påverka vardagen på många olika sätt. Följande nio områden är exempel på situationer där hjälp eller andra insatser kan behövas.

Detta är inte en lista över de nio vanligaste behoven i statistisk mening och inte heller en lista där alla områden automatiskt berättigar till personlig assistans.

1. Personlig hygien

Tilltagande muskelsvaghet kan påverka förmågan att exempelvis tvätta sig, duscha eller sköta toalettbesök.

Vilken hjälp som behövs och hur den ska utföras behöver bedömas utifrån personens situation.

2. Måltider

ALS kan påverka förmågan att föra mat till munnen och i vissa fall även tuggning och sväljning.

Det är viktigt att skilja mellan praktisk hjälp vid måltider och medicinska insatser som behöver bedömas av vården.

Vid sväljsvårigheter är hälso- och sjukvårdens bedömning särskilt viktig.

3. Av- och påklädning

Nedsatt styrka och rörelseförmåga kan innebära att personen behöver hjälp med att ta av och på kläder.

Hjälpbehovet behöver beskrivas konkret och bedömas enligt tillämpliga regler.

4. Kommunikation

ALS kan påverka talförmågan.

Vissa personer använder då kommunikationshjälpmedel, exempelvis textbaserade lösningar eller ögonstyrd teknik.

Behovet av hjälp med kommunikation kan vara relevant vid bedömning av personlig assistans, men det grundläggande behovet har särskilda kriterier.

5. Andning

ALS kan påverka andningsmuskulaturen.

En del personer behöver medicinskt bedömt andningsstöd.

Här är det särskilt viktigt att tydliggöra vad som är ett hjälpbehov enligt reglerna för personlig assistans och vad som är hälso- och sjukvård eller egenvård.

6. Förflyttningar

Muskelsvaghet kan göra det svårare att exempelvis byta position, resa sig eller förflytta sig mellan säng och rullstol.

Förflyttning är inte ett självständigt grundläggande behov enligt LSS, men kan under vissa förutsättningar vara ett annat personligt behov när villkoren för personlig assistans är uppfyllda.

7. Läkemedel och medicinskt relaterade behov

En person med ALS kan behöva läkemedel och andra medicinska åtgärder.

Alla sådana åtgärder är inte personlig assistans.

Det behöver klargöras om en åtgärd hör till hälso- och sjukvården eller har bedömts som egenvård, och vilken hjälp som får utföras av assistenter.

8. Vardagliga aktiviteter

Det kan behövas praktiskt stöd i vardagen, exempelvis i samband med inköp och vissa hushållsmoment.

Om ett behov omfattas av personlig assistans beror på de individuella förutsättningarna och gällande beslut.

9. Fritid och social delaktighet

Personlig assistans kan under vissa förutsättningar bidra till att den assistansberättigade kan fortsätta delta i aktiviteter och upprätthålla relationer.

Vilket stöd som ingår behöver bedömas individuellt.

Den enskildes önskemål och prioriteringar ska vara utgångspunkten.

Andningsstöd vid ALS: vad ansvarar vården för?

Andningsfrågor är särskilt viktiga vid ALS eftersom sjukdomen kan påverka musklerna som används för att andas.

Behovet av andningsstöd ska bedömas av hälso- och sjukvården.

Andning som grundläggande behov enligt LSS

Andning är ett av de grundläggande behoven i 9 a § LSS.

Det innebär inte att varje andningsrelaterat symtom automatiskt medför rätt till personlig assistans.

Den hjälp som personen faktiskt behöver måste bedömas enligt gällande bestämmelser.

Är andningsbehandling samma sak som personlig assistans?

Nej.

Andningsbehandling är en medicinsk fråga.

Exempelvis kan användning av ventilationsutrustning, övervakning eller andra andningsrelaterade åtgärder behöva hanteras enligt hälso- och sjukvårdens ansvar.

Om vissa åtgärder ska utföras utanför vårdverksamheten behöver ansvarsfördelningen vara tydlig.

Kan andningsstöd bedömas som egenvård?

En hälso- och sjukvårdsåtgärd kan under vissa förutsättningar bedömas som egenvård enligt tillämpliga regler.

Det kräver en individuell bedömning av behörig hälso- och sjukvårdspersonal.

Det är inte assistansanordnaren eller assistenten som självständigt avgör att en medicinsk åtgärd ska betraktas som egenvård.

Vid komplexa andningsbehov behöver bedömningen även omfatta hur åtgärden kan utföras på ett säkert sätt.

Kan personlig assistans beviljas dygnet runt?

Personlig assistans kan i vissa situationer beviljas under hela dygnet om de rättsliga förutsättningarna är uppfyllda.

Men ALS eller ett behov av andningshjälpmedel innebär inte automatiskt rätt till assistans dygnet runt.

Omfattningen behöver prövas individuellt.

Vad bör planeringen innehålla?

När andningsrelaterade insatser är aktuella behöver ansvariga verksamheter klargöra:

  • Vilka åtgärder som är hälso- och sjukvård.
  • Om någon åtgärd har bedömts som egenvård.
  • Vem som ansvarar för instruktioner och uppföljning.
  • Vilken kompetens som behövs för att utföra åtgärden.
  • Vilka rutiner som gäller vid problem med utrustning.
  • Vem som ska kontaktas vid förändrade symtom.

Vid akuta andningssvårigheter ska medicinsk hjälp sökas enligt situationens allvar. Personlig assistans ersätter inte akutsjukvård.

Kommunikation och hjälpmedel vid ALS

När talförmågan påverkas kan det behövas andra sätt att uttrycka önskemål, delta i samtal och fatta beslut.

Kommunikationsstöd ska utgå från personens egna förutsättningar och preferenser.

Vilka kommunikationshjälpmedel kan användas?

Exempel på lösningar är:

  • Skrivplattor eller tangentbord.
  • Text-till-tal.
  • Kommunikationsappar.
  • Pek- och bildstöd.
  • Ögonstyrda kommunikationssystem.
  • Individuellt anpassade kommunikationshjälpmedel.

Vilken lösning som är aktuell behöver bedömas individuellt.

Vem ansvarar för hjälpmedlen?

Beroende på hjälpmedlets typ och syfte kan exempelvis regionen eller kommunen ha ansvar för förskrivning och stöd.

Det är viktigt att kontrollera vem som ansvarar för instruktioner, uppföljning och eventuell service.

Vilken roll har den personliga assistenten?

Assistenten kan behöva lära sig hur personen kommunicerar och hur relevanta hjälpmedel används inom assistansuppdraget.

Det kan exempelvis innebära att ge tid för ett svar, hjälpa till med praktisk hantering eller följa den enskildes överenskomna kommunikationssätt.

Assistenten ska inte ta över personens beslut eller uttrycka egna uppfattningar som om de vore den assistansberättigades.

Självbestämmande vid förändrad talförmåga

Förändrad talförmåga innebär inte att personen förlorar sina egna önskemål eller sin rätt till delaktighet.

Det är därför viktigt att skapa fungerande förutsättningar för kommunikation även när sättet att uttrycka sig förändras.

Sväljning, nutrition och stöd vid måltider

ALS kan påverka sväljfunktionen hos vissa personer.

Det kan få betydelse både för hur måltider fungerar och vilka medicinska insatser som behövs.

Praktisk hjälp vid måltider

En person kan behöva hjälp med att hantera bestick, föra mat till munnen eller andra moment i samband med måltider.

Vilket stöd som omfattas av personlig assistans behöver bedömas utifrån gällande regler.

När sväljningen påverkas

Sväljsvårigheter behöver bedömas inom hälso- och sjukvården.

Vården kan behöva ge individuella råd eller besluta om särskilda medicinska åtgärder.

Personliga assistenter ska inte själva göra medicinska bedömningar av vad som är säkert att äta eller dricka.

Medicinskt relaterad nutrition

Om personen behöver särskilda nutritionsåtgärder är det viktigt att klargöra om dessa är hälso- och sjukvård eller har bedömts som egenvård.

En sådan bedömning behöver göras individuellt.

Förflyttningar, hjälpmedel och arbetsmiljö

ALS kan påverka musklerna i armar, ben och bål.

Det kan medföra behov av förflyttningshjälpmedel eller personlig hjälp i vardagen.

Hjälpmedel vid förflyttning

Beroende på behov kan det exempelvis vara aktuellt med rullstol, personlyft eller annan individuellt anpassad utrustning.

Förskrivning och utprovning behöver göras av ansvarig verksamhet.

Assistenternas introduktion

Om assistenter ska använda personlyft eller andra hjälpmedel i sitt arbete behöver de få relevanta instruktioner och kunskap om hur utrustningen ska användas.

Arbetsmiljöansvar

Arbetsgivaren ansvarar för att arbetsmiljörisker hanteras enligt gällande bestämmelser.

Det kan exempelvis innebära att bedöma förflyttningssituationer och säkerställa rätt hjälpmedel, rutiner och introduktion.

Respekt för självbestämmande

Den enskilde ska ha inflytande över hur stödet ges.

Samtidigt behöver eventuella säkerhetsfrågor hanteras genom dialog och korrekt ansvarsfördelning.

Egenvård, medicinska uppgifter och personlig assistans vid ALS

När en person har omfattande medicinska behov är det viktigt att hålla isär olika typer av ansvar.

Personlig assistans är en social stödinsats. Hälso- och sjukvård är en annan verksamhet med särskilda regler.

Vad är egenvård?

Egenvård är en hälso- och sjukvårdsåtgärd som behandlande hälso- och sjukvårdspersonal har bedömt att patienten kan utföra själv eller med hjälp av någon annan.

Bedömningen ska göras med hänsyn till den enskilda situationen och de regler som gäller.

Kan en personlig assistent hjälpa till med egenvård?

Det kan vara möjligt under vissa förutsättningar.

Men en egenvårdsbedömning innebär inte automatiskt att varje åtgärd omfattas av personlig assistans eller att alla assistenter kan utföra åtgärden utan introduktion.

Ansvarsfördelningen behöver klargöras.

När är något hälso- och sjukvård?

En åtgärd som inte har bedömts som egenvård kan behöva utföras inom ramen för hälso- och sjukvården enligt de regler som gäller.

Det är inte tillräckligt att en assistent har praktisk erfarenhet för att en medicinsk uppgift automatiskt ska kunna utföras som personlig assistans.

Vad bör dokumenteras?

Det kan vara viktigt att berörda verksamheter har tydlig information om:

  • Vilka åtgärder som behöver utföras.
  • Vem som ansvarar för respektive åtgärd.
  • Vilka instruktioner som gäller.
  • Vilken introduktion som behövs.
  • Hur förändringar ska hanteras.
  • När vården ska kontaktas.

Dokumentationskraven beror på vilket regelverk och vilken verksamhet som är aktuell.

När hjälpbehoven förändras över tid

ALS är en progressiv sjukdom, men sjukdomsförloppet och takten i förändringarna varierar.

Det kan därför behövas återkommande avstämningar av hur vardagens stöd fungerar.

Praktiska förändringar inom befintligt beslut

Ibland kan rutiner eller hjälpmedel behöva förändras utan att omfattningen av ett assistansbeslut ändras.

Det kan exempelvis handla om hur en förflyttning genomförs eller vilket kommunikationshjälpmedel som används.

När kan en ny myndighetsprövning behövas?

Om hjälpbehoven förändras så att det befintliga beslutet inte motsvarar situationen kan det bli aktuellt att kontakta kommunen eller Försäkringskassan.

Vilket förfarande som gäller beror på beslutet och omständigheterna.

En uppdaterad genomförandeplan kan inte på egen hand utöka antalet beviljade timmar.

Samordning med vården

När vårdbehov och hjälpmedel förändras kan samverkan mellan den assistansberättigade, vården och assistansanordnaren vara viktig.

Informationsdelning och dokumentation ska ske enligt tillämpliga bestämmelser.

Förberedelser utan att förutsätta ett visst förlopp

Det kan vara värdefullt att diskutera möjliga förändringar i god tid.

Samtidigt ska planeringen utgå från personens faktiska situation och önskemål, inte från antagandet att alla med ALS behöver samma insatser vid samma tidpunkt.

Så ansöker du om personlig assistans vid ALS

Ansökan behöver utgå från individuella hjälpbehov och tillämpliga rättsliga villkor.

Det finns ingen generell garanti för att en viss diagnos leder till beviljad assistans.

  1. Steg 1: Kontakta rätt myndighet

    Kommunen prövar personlig assistans enligt LSS.

    Försäkringskassan prövar statlig assistansersättning.

    Du kan kontakta myndigheterna för information om hur en ansökan går till.

  2. Steg 2: Beskriv hjälpbehoven sakligt

    Beskriv vilka moment du behöver hjälp med, hur hjälpen utförs och om behoven förändras.

    Utgå från den faktiska vardagen.

    Det är inte nödvändigt eller lämpligt att formulera behoven för att uppnå ett visst antal timmar.

  3. Steg 3: Ta fram relevanta underlag

    Medicinska underlag kan vara viktiga för att beskriva sjukdomen, funktionsnedsättningen och konsekvenserna i vardagen.

    Beroende på situationen kan underlag från olika vårdprofessioner vara relevanta.

    Fråga den handläggande myndigheten vilken information som behövs.

  4. Steg 4: Medverka i utredningen

    Myndigheten kan behöva ställa frågor om hjälpbehov, funktionsförmåga och andra förhållanden.

    Besvara frågorna så korrekt och konkret som möjligt.

  5. Steg 5: Ta del av beslutet

    När beslutet kommer bör du läsa vad myndigheten har bedömt och hur beslutet har motiverats.

    Om du inte håller med om beslutet kan det finnas möjlighet till omprövning eller överklagande enligt det förfarande som gäller.

  6. Har personer med ALS automatiskt förtur?

    Det finns ingen generell förtursgaranti som bör utlovas i den här guiden utan stöd i aktuell myndighetsinformation.

    Om sjukdomens förlopp innebär att ärendet är tidskänsligt kan du beskriva situationen för myndigheten och fråga hur handläggningen hanteras.

Hur väljer man assistansanordnare vid ALS?

Om personlig assistans har beviljats kan det vara värdefullt att undersöka hur anordnaren hanterar komplexa och föränderliga behov.

Det är viktigt att bedöma företagets faktiska kompetens och organisation i stället för att enbart utgå från marknadsföringspåståenden.

Introduktion och kompetens

Fråga hur assistenterna introduceras och vem som ansvarar för instruktioner.

Om uppdraget omfattar hjälpmedel eller medicinskt relaterade moment behöver ansvarsfördelningen vara särskilt tydlig.

Bemanning och kontinuitet

Undersök hur sjukfrånvaro, rekrytering och introduktion av nya assistenter hanteras.

Vid uppdrag där personal behöver individuella kunskaper kan det vara viktigt att förstå hur ersättare förbereds.

Samverkan med vården

Fråga hur anordnaren arbetar med kontakt och samordning när hälso- och sjukvården är involverad.

Anordnaren ska inte självständigt överta vårdens medicinska bedömningsansvar.

Självbestämmande och kommunikation

Undersök hur personen får möjlighet att påverka sina assistenter, rutiner och vardag även om talförmågan förändras.

Det ska vara möjligt att uttrycka önskemål på det sätt som fungerar för den enskilde.

Checklista: personlig assistans vid ALS

Vanliga frågor om personlig assistans vid ALS

Kan jag få personlig assistans om jag har ALS?

Ja, om de lagstadgade villkoren är uppfyllda. Rätten bedöms individuellt utifrån bland annat personkrets och konkreta hjälpbehov.

Ger ALS automatiskt rätt till personlig assistans?

Nej. Diagnosen är relevant som medicinsk information men medför inte automatiskt rätt till en viss insats eller ett bestämt antal timmar.

Kan andning vara ett grundläggande behov?

Ja. Andning är ett av de sju grundläggande behoven enligt 9 a § LSS. Det krävs en individuell prövning av det faktiska hjälpbehovet och de rättsliga förutsättningarna.

Kan jag få assistans dygnet runt vid ALS?

Det kan vara möjligt i vissa situationer, men beror på en individuell bedömning. Diagnosen eller användning av andningshjälpmedel ger inte automatiskt rätt till assistans under hela dygnet.

Får personliga assistenter hantera andningshjälpmedel?

Det beror på åtgärdens karaktär och ansvarsfördelningen mellan vård, eventuell egenvård och assistansverksamheten. Nödvändiga instruktioner, bedömningar och kompetenskrav måste hanteras korrekt.

Vad är skillnaden mellan egenvård och hälso- och sjukvård?

Egenvård är en hälso- och sjukvårdsåtgärd som behandlande hälso- och sjukvårdspersonal bedömt kan utföras av personen själv eller med hjälp av någon annan. Om åtgärden inte är egenvård kan den behöva utföras inom hälso- och sjukvårdens ansvar.

Vilka kommunikationshjälpmedel kan vara aktuella vid ALS?

Det kan exempelvis vara textbaserade hjälpmedel, kommunikationsappar eller ögonstyrd teknik. Vilken lösning som är lämplig bedöms individuellt av ansvarig verksamhet.

Kan assistansen förändras när sjukdomen utvecklas?

Ja, praktiska rutiner kan behöva anpassas. Om hjälpbehovens omfattning förändras kan en ny myndighetsprövning också bli aktuell.

Har personer med ALS förtur hos Försäkringskassan?

Det ska inte förutsättas någon generell förtursgaranti utan verifierad myndighetsinformation. Kontakta Försäkringskassan om handläggningen i det aktuella ärendet är tidskänslig.

Var ansöker jag om personlig assistans?

Kommunen prövar personlig assistans enligt LSS. Försäkringskassan prövar statlig assistansersättning.

Behöver jag medicinska underlag?

Medicinska underlag kan vara viktiga för att beskriva sjukdomen och funktionsnedsättningens konsekvenser. Vilka handlingar som behövs beror på det aktuella ärendet.

Kan jag byta assistansbolag om mina behov förändras?

Det är normalt möjligt att undersöka andra assistansanordnare. Kontrollera avtalsvillkor och planera en eventuell övergång, särskilt om uppdraget kräver omfattande introduktion och samverkan med vården.

Sammanfattning: assistans vid ALS behöver utgå från den enskildes situation

ALS kan innebära förändrade hjälpbehov inom bland annat personlig hygien, måltider, kommunikation, förflyttningar och andning.

Personlig assistans kan vara en möjlig stödinsats när de rättsliga förutsättningarna är uppfyllda.

Samtidigt behöver medicinska frågor, hälso- och sjukvårdens ansvar och eventuell egenvård hanteras korrekt. Det gäller särskilt när andningsstöd eller andra komplexa åtgärder är aktuella.

När behoven förändras kan både assistansens praktiska upplägg och behovet av myndighetsprövning behöva ses över.

Det viktigaste är att stödet utgår från personens faktiska behov, rätt till självbestämmande och individuella förutsättningar.

Den här artikeln är framtagen av Inkludera Assistans som generell information om personlig assistans vid ALS. Inkludera är en assistansanordnare och inte en myndighet. Innehållet ersätter inte individuell medicinsk eller juridisk rådgivning.

Läs mer om personlig assistans, ansökan om personlig assistans och juridiskt stöd. Du kan också läsa om att byta assistansbolag.

Tillbaka till kunskapsbanken
Ring ossBli kontaktad